Mjau, igår kväll började det snöa och sedan glömde någon att trycka på stoppknappen i 14 timmar. Det hade kunnat vara skoj om det inte hade blåst så väldigt mycket samtidigt.
Och om inte Matte hade behövt lämna hemmet för att få sin tredje spruta.
Själv vägrade jag att sätta minsta lilla tass utanför balkongdörren.
Matte däremot tillbringade en hel del tid på balkongen, så hon tyckte nog om vädret.
Eller så var det för att hon gillar att vifta runt med en sopkvast?
Hon påstår att kattnätet hade gått sönder annars.
Halva nätet lossnade faktiskt på grund av tyngden från snön.
Men jag tror att hon gillar kvastviftning...
Nu har det äntligen slutat snöa och imorgon ska även blåsten lugnar sig.
Då kanske jag går ut.
Det är ju ändå lite roligt med snö på balkongen.
Man kan gräva hejvild kors och tvärs och sedan rusa in för att värma nosen och tassarna mot Mattes kropp.
Det tror jag också att Matte gillar.
Fram till dess måste jag nöja med med att titta genom rutan.
Mjau!