Mjau, idag har det varit lite läskigt.
För det första var det flaggdag.
Flaggan har inte varit uppe sedan augusti vad Matte och jag kommer ihåg.
Dessutom hade det kommit upp en ny vimpel.
Den gamla var mycket sliten och bara hälften så lång, tror jag.
Och det blåste så både vimpeln och flaggan fladdrade och knattrade ordentligt.
Det tyckte jag var läskigt och vägrade att gå ut.
Mot kvällen mojnade vinden och det blev musik bort vid vägen...
Blåsorkester faktiskt.
Men tillräckligt långt borta för att det var trevligt att lyssna på.
Så jag lade mig i kojan på balkongen för att lyssna.
Sedan tystnade musiken och det blev läskigt igen.
Då tändes det en jättestor eld.
Den var visserligen ganska långt borta men jag är ju inte dum.
Eld är farligt!
Så där låg jag i min koja med uppspärrade ögon och lite ambivalent om jag skulle rusa in eller hålla koll på elden.
Till slut gick jag in för säkerhets skull.
Jag tycker faktiskt inte om farliga högtider.
Såna som Nyår och Valborg.
Men nu ska jag gosa hela kvällen med Matte i soffan.
Det är alltid bäst.
Oavsett vardag eller helg.
Mjau!

Hit med lördagsgodis!
Nu på en gång!
Annars äter jag upp dina fingrar istället, Matte.
Mjau!

Mjau, jag har jobbat hårt med att övervaka Matte idag.
Hon fick inte göra något alls.
Och det gjorde hon inte heller.
Hon hade helt enkelt ingen chans.
Jag satte verkligen ned tassen.
Klippte av alla hennes steg med hela kroppen.
Helst ville jag att hon skulle ligga ner.
Men hon fick sitta upp medan hon åt.
Jag är ju inte omöjligt.
Jag bara härskar med små sammetstassar...
Och om Matte gör rätt så får hon spinn-terapi i örat.
Mjau!

Mjau, idag har Matte överansträngd sig.
Igen.
Hon grejade lite på balkongen bara.
Tog bort gammal jord och trasiga krukor.
Det var rätt spännande.
Jag tittade på.
Sedan fick jag mat och Matte lyckades få i sig lite mat också.
Men sedan var hon mer död än levande.
Värk i hela kroppen.
Feberfrossa.
Hon bara stupade i säng redan innan klockan var halv sju.
Naturligtvis följde jag med och nattade henne.
Kurrade en stund i hennes öga.
Lade mig sedan på vakt i fluffkojan.
För att finnas till tass om det skulle behövas.
Jag vet ju vad som behövs när Matte är dåligt.
Det är inte första gången och säkert inte sista.
Men det är lugnt.
Jag kan det här.
Mjau!

Mjau, Matte har idag utfärdat ett tillfälligt kattgräsförbud.
Förbudet gäller minst ett dygn.
Bara för att jag spydde två gånger på tre dagar.
Och ja, det kanske fanns en del långa gröna strån i spyorna.
Men det borde väl vara mitt eget val om jag vill spy eller inte?
Första gången spydde jag på mattorna.
Det mesta på den gråa mattan och lite till på den blåa.
Därefter bad Matte mig att undvika mattorna.
Självklart, inga problem, sa jag.
Så nästa gång spydde jag under soffan.
Tror ni att hon blev nöjd då?
Inte ett dugg!
Själv satt jag en bit ifrån och tittade med stora ögon när Matte under olika akrobatiska övningar försökte komma åt spyan och torka upp den.
Det gick väl sådär...
Nu har jag alltså kattgräs-timeout.
Jag tycker att Matte redan vaktar kattgräset alldeles för noga.
Den står aldrig framme någon längre stund.
Men jag är snabb jag!
Och förresten spyr jag inte upp alla grässtrån.
Vissa kommer ut den andra vägen också.
Så det så.
Mjau!

Mjau, idag har hemtjänsten vallat snabeldraken igen.
Det är alltid lika jobbigt.
Och jag blir så fruktansvärt trött efteråt.
Samma sak med Matte.
Hon blir också väldigt trött fast det inte är hon som städar och tvättar.
Och fast hon inte blir instängd i sovrummet...
Nu ska vi snart gå och lägga oss.
Men så här såg det ut när hemtjänsten hade gått.
Då behövde jag verkligen närhet och tröst.
Så vi satt i soffan och jag somnade en stund.
Det är så mysigt att ligga så här på Matte.
Mjau!

Mjau, jag hittade en gammal bild på mig.
Då när jag fortfarande var mycket skeptisk.
Men ändå vågade ligga i soffan.
Ett helt år innan det blev gos.
Så länge sedan.
Det är sällan jag tänker på den tiden.
Nu när jag inte kan få nog med gos.
Mjau!

Mjau, som ni vet tycker jag om att titta på fjäderkottletter.
Oftast i alla fall.
Just nu pågår det mycket bråk mellan olika sorters fjäderkottletter om honorna och bästa stället att bygga bo och sånt.
Det är väldigt kul på avstånd.
Men idag var det några måsar som bråkade framför och ovanför vår balkong.
Och där gick gränsen.
De var bara några meter bort och trots nätet blev jag faktiskt rädd och sprang in till Matte i soffan.
Det tog nästan en timme och mycket gos innan jag gick ut igen.
Man kan faktiskt inte vara tillräckligt försiktigt.
Jag är ju bara en liten katt.
Det finns fjäderkottletter här omkring ibland som äter såna som mig till frukost.
Inte måsarna visserligen.
Men man ska inte utsätta sig för onödiga risker, eller hur?
Mjau!