Mjau, idag hände det äntligen!
Matte var riktigt störigt och ringde ner till Ica flera gånger och tjatade.
De blev mycket less på henne.
Till slut påstod hon att jag bara kunde äta just den maten som fanns i paketet och att jag varit magsjuk i två dagar nu...
Matte kallade det för nödlögn.
Hon säger att man inte få ljuga men att man få dra en nödlögn om det absolut behövs.
För hon tror faktiskt inte att de ens hade försökt att leta innan.
Paketet var nämligen full med tejp där avsändaren stod tydligt många gånger på alla sidor...
Men när någon slutligen faktiskt letade så tog det bara en kvart att hitta!
Matte sken upp som en sol och ringde efter en bil.
För att bära nästan 6 kilo kan hon ju inte längre.
Och oj, vad jag blev glad när hon packade upp mitt torrfoder!
Jag gick genast fram och nosade på fodersäcken.
Och jag kunde knappt bärga mig innan Matte hade öppnat den och hällt upp lite åt mig.
Jag kastade mig över det som en svältande och skänkte inte blötmaten minsta blick!
Ikväll tänker jag bara äta torrfoder.
Sedan är balansen återställd.
Jag vill ju ha både och, varje dag.
/Mimmi, en glad katt

Mjau, jag är fortfarande utan torrfoder.
Matte ringde i förmiddags och då hade de fortfarande inte hittat paket.
Men de skulle leta efter den under dagen och ringa när de har hittat det.
Tror ni att de har ringt?
Naturligtvis inte.
Fast det gått mer än 6 timmar.
Matte ska snart ringa igen.
Vad tror ni att de kommer att säga?
Att de inte haft tid förstås.
Suck!
Mitt torrfoder.
Så nära och ändå så avlägsen.
Om jag vågade skulle jag gå dit och bita och rivas.
Men Matte säger att det knappast skulle hjälpa.
Så nu måste jag nog ändå be om hjälp.
Kanske Smiley, som också äter Orijen kan skicka lite av sin egen mat till mig?
Bara så mycket att det går att skicka som brev som kan delas ut direkt i brevinkastet?
Igår trodde Matte att de säkert skulle hitta paketet idag.
Även i förmiddags.
Men nu har hon verkligen börjat tvivla.
Och då tvivlar jag ju också...
/Mimmi, mycket ledsen

Mjau, det här är inte acceptabelt.
Det är faktiskt en kattastrof!
Mitt torrfoder är slut.
Helt och hållet slut.
Matte har hushållit med det så att det skulle räcka till idag precis.
Och så skulle hemsktjänsten hämta det som Matte beställde för över en vecka sedan.
Men första hemsktjänsten hade ingen legitimation alls med sig.
Så det kom en annan senare.
Som dröjde länge och kom tillbaka tomhänt.
Paketet gick inte att hitta på postens utlämningsställe!
Då blev Matte och jag kallsvettiga.
Inget torrfoder?
Matte ringde ner till Ica och det visade sig att de saknar hyllnummer till mitt paket.
Vilka slarvar!
Matte ska ringa igen imorgon klockan 12.
Då kanske de har hittat det.
KANSKE!
Jag vet inte riktigt till mig i pälsen.
Så här får det väl inte gå till?
Och det värsta är ju att Matte inte har någon som kan hämta det imorgon...
Då måste jag vänta till torsdag.
Matte säger att det kanske inte är en fullfjädrad kattastrof eftersom jag kan äta blötmat.
Jo, visserligen.
Men minst en gång om dagen vill man ju knapra lite också!
Det känns inte som om mina behov tas på allvar...
Det är hemskt synd om mig, det fattar ni, eller hur?
Det värsta är väl att det kan komma bli problem även framöver.
Fram till nyligen fanns mitt torrfoder hos de flesta leverantörer.
Nu finns det plötsligt bara hos nogra udda ställen.
Där Matte brukar beställa min "fina" blötmat levererar de alltid till dörren.
Nu funkar det inte längre med torrfodret.
Så nu är det kris!
Mina matvanor blir rubbade.
Matte!
Gör något!!!

Matte, gör något!
Nu är det faktiskt för varmt!!!
Vaddå?
Inte ligga på fleecefilten?
Men det är ju mysigt.
Inte gosa nära nära hos dig?
Det är ju också mysigt.
Får man inte göra något som är mysigt?
Stanna hela natten på balkongen?
Jo, det är mysigt.
Och spännande.
Men jag ligger gärna några timmar hos dig i sängen istället.
Vaddå?
Då kan du inte hjälpa mig?
Men jag vet!
Du måste sova ute på balkongen, Matte!
Vaddå?
Spindlar och mygg?
Men de jagar jag ju också.
Vaddå?
Tvärs över din kropp?
Naturligtvis!
Vaddå?
Men dig kan man som vanligt inte göra nöjd, Matte.
Du är ju hopplöst...
Mjau!

Mjau, det är väldigt varmt.
Och Matte är väldigt trött och har väldigt ont.
Men vi gosar mycket ändå.
Jag måste ju ta igen dagen som jag missade.
Och när vi inte gosar så ligger jag tätt intill Matte.
Sen sover vi båda två.
Då har jag full koll på henne.
Det är bäst eftersom hon blev svimfärdig tidigare idag.
Jag vet att jag har ett stort ansvar men det fixar jag!
Jag kan minsann ta tass om Matte.
Ni behöver inte vara oroliga.
Vi har så mysigt.
Mjau...

Mjau, igår var Matte i Japan!
Det var en kort resa.
Några stationer med spårvagn och sedan några minuter med båt.
Och en gångväg mest uppåt...
Men tant Maja hade tagit med en hopfällbar pall så Matte kunde sitta och vila med jämna mellanrum.
För det var fruktansvärt varmt.
Inne i Japan var det nästan ännu varmare.
Och vattnet var varmast.
Matte säger att 30 grader i skuggan och 39 grader i vattnet kanske inte var bästa kombinationen.
Men det var ändå skönt att komma ut lite.
Tyvärr var det väldigt många som hade åkt till Japan igår.
Bland annat många skrikiga barn...
Men sedan upptäckte hon takterrassen med svårslagen utsikt över havet och en fläcktande bris.
Så där satt Matte i skuggan och drack iste och njöt av utsikten.
När hon kom hem var hon död i vanlig ordning.
Och åt bara värktabletter.
Fast tant Maja hade följd henne med pallen ändå upp till lägenheten.
Jag förstår inte alls varför hon var tvungen att åka till Japan.
Men Matte påstår att det var skönt att se något annat än de fyra väggarna här hemma.
Tsss...
Jag tycker inte att det är det minsta fel på våra väggar!
Själv var jag en aningen sur för att Matte hade lämnat mig så många timmar...
Idag är Matte halvdöd och har himla ont.
Hon ligger mest och sover.
Men för en liten stund sedan åt hon "frukost" så då tyckte jag att det var lika bra att hon hjälpte mig med bloggen.
Nu ska vi sova lite till.
Skönt att Matte är hemma igen!

Mjau, jag har haft det riktigt trevligt den gångna natten.
Jag var ute sent och jagade på balkongen.
Fick godis.
Gosstund med Matte i sängen.
Sedan la jag mig bredvid Matte på rygg med tassarna i luften och somnade.
Matte somnade inte.
Men hon gillar när jag sover så nära henne på natten.
Det är ju bara några veckor sedan jag började med det nästan varje natt.
Kroppskontakt.
Även i natt blev det så att jag tryckte baktassarna mot hennes arm.
Och när hon vände sig om så tryckte jag dem mot ryggen istället.
Matte säger att jag måste ha drömt något spännande eftersom jag gjorde konstiga läten i sömnen.
Matte låg vaken timme efter timme.
Jag snusade bredvid henne.
Klockan fyra gav Matte upp.
Hon gick upp och öppnade balkongdörren.
Naturligtvis gick jag efter.
Matte serverade lite frukost till mig.
Kan ni tänka er?
Jag får aldrig frukost klockan fyra på morgonen!
Inte för att jag var hungrig...
Jag smakade lite och gick sedan ut på balkongen för att sova vidare i min koja där.
Man sover extra bra med fågelkvitter.
Jag lovar!
Själv åt Matte frukost klockan 6.
Sedan sa hon god natt.
Det tyckte jag var helt i sin ordning.
En katt ifrågasättar aldrig någon som vill ta en tupplur...
Och imorgon tar Matte semester!
Så det finns en stor risk att det inte blir något blogginlägg imorgon.
Kommer ni klara er?
Frågan är kanske om jag kommer klara mig.
Mjau...

Mjau, det är tyvärr inte alltid som man får gosa när man vill.
Ibland är Matte för trött eller har för ont.
Och ibland håller hon på med annat.
Så när man väl få tag i hennes hand så gäller det att hålla fast den!
Egentligen borde Matte väl ställa upp på gos så snart jag känner för det.
Jag är ju ändå huvudpersonen här hemma.
Men ja, ni vet hur tvåbeningar är...
Oftast fungerar det faktiskt att kasta sig framför Mattes fötter eller att lägga sig på rygg bredvid henne i sängen eller soffan.
Sedan försöker man att vara så söt och charmig som möjligt och då brukar Matte falla pladask.
Och som sagt - sedan gäller det att inte släppa iväg handen.
Orkar man inte hålla fast den så kan man med fördel lägga sig på den.
Det viktigaste är att markera att nu är det där min hand, bara min!