Sorry, jag har inte tid.
Jag LEKER!
Leker med Matte.
Hon gillar att leka med mig.
Så jag är snäll och ställer upp...
Nä, skojar bara.
Men vi leker och har inte tid att blogga.
På återseende!

Mjau, med bara 10 dagar kvar till jul är det kanske dags att jag greppar mikrofonen och jamar en jullåt?

Glans över Mimmi katt,

katten i fjärran

som ibland får ett fnatt

(det kan var mitt i natt)

tändes av herran(s bollar).

Katten som ler så sött

när musen färgas rött...

Väckt av en underbar

skrammel av leksaker!

Strålande Mimmi katt,

katternas bästa skatt!

Bloggar och facebookar

följar mig gärna.

Jag hoppas att jag blir

den nästa stjärna.

Giva en skyggis röst.

Ger många katter tröst.

Strålande Mimmi katt,

Katternas bästa skatt!

Matte påstår att jag har fått det här med Lucia om bakfoten.
Förstår inte riktigt vad hon menar?
Trodde att det handlade om att komma in i sovrummet och sprida glädje.
Så jag tog med mig en boll till sovrummet och hade världens uppvisning av tassboll under Mattes säng. Både inatt och nu på morgonen.
Det var väl fint av mig?
Matte medger att jag definitivt överträffat mig själv i tassboll under sängen.
Men hon påstår att Lucia handlar om ljus och sång.
Mjau, jag är inte så bra på att sjunga men bollar ljusnar upp tillvaron och de sjunger liksom när jag kör tassboll på hög nivå!
Sen skulle Matte klä ut mig till Lucia men hittade inte några bra dekaler.
Så bilden blev lika lyckad som min tassboll...
Hur som helst - glad Lucia!

Imorse skickade jag Matte till tand-veterinären för tvåbeningar.

För även om jag själv vägrar allt sådant så ser jag till att min personal håller sig frisk och alert i möjligaste mån.

Och visst gick det bra.

Hennes tänder var utan anmärkning!

(Förutom att hon tydligen gnisslar enormt med sina tänder.)

Skönt tycker jag, eftersom hon annars inte riktigt uppfyller mina hälsokrav.

Vi har i alla fall hunnit leka och jag har tagit en snabb spaningsrunda på balkongen.

Det var kalllllllllllllt ute!

Inget kul, trots min undersides fluff-päls.

Stackars alla katter som inte har en bakongdörr på glänt.

Som inte har ett hem att återvända till efter en utflykt i snön.

Säkert några som frös ihjäl i natt.

Undernärda, kanske sjuka, och en massa minusgrader på det.

Snyft...

Det hade kunnat bli mitt öde.

Men jag hade tur.

Kom ihåg att ge en julgåva till ett katthem eller organisation.

På Södertälje katthem till exempel kan man adoptera en katt i olika material till valfri belopp.

Eller så kan man ge en gåva och få ett fint gåvobevis att ge bort.

Mycket bättre än ännu en pryl som man klarar sig utan.

Och då kanske det blir en jul utan tandagnisslan...

Vad jag ska göra mot Mattes tandagnisslan?

Lära henne att slappna av mera.

Och kanske stoppa några pepperkakor emellan som krockkudde...

Haha, nu kanske ni tror att jag ändå har vält omkull julgranen?
Nej då, den är ju så vackert att titta på.
Jag gillar vackra lysande saker.
Ändå fällde jag ett träd igår medans Matte var borta.
Mitt klösträd!
Den går från golvet till taket och varken Matte eller jag trodde att den gick att välta.
Men vält hade den, snett genom rummet och hamnat med toppen mot väggen och på en golvlampa.
Golvlampan hade tagit illa upp och såg hemsk snett ut...
Matte blev jätterädd och ropade på mig och försäkrade sig om att jag inte hade skadad mig.
Och så uttryckte hon sin medkänsla över hur skrämd jag måste ha blivit.
Jo, nog blev jag skrämd.
Men jag tänker absolut inte avslöja hur jag bar mig åt.
Och ni som har läst länge här : det har absolut inget att göra med att jag alltid pillar bort de sönderklippta ballonger mellan klösträdet och taket som Matte brukar sätta dit för att trädet ska stå helt orörlig...
Det är ju så kul.
Även om de inte syns alls så vet jag ju att de finns där för att jag såg Matte pillar dit dem.
Och jag är ju smart!
Alldeles för smart för mitt eget bästa, säger Matte ibland...
Och det har absolut inget att göra med att jag... ehem... gått kanske upp lite i vikt sedan jag tog över Matte och lägenheten.
Så jag säger precis som varje katt säger i en sådan situation : det var inte mitt fel!!!
Då vet ni.
Matte har förstås fixat allt igen.
Och idag är det liksom bortglömd.
Jag har även klättrat upp för den för att komma upp till min hylla.
Dessutom har jag varit ute på balkongen och lekt i snön.
Det är ju roligast nu när den är mjuk, innan det fryser på.
Mjau!

Idag har Matte hälsat på i Södertälje katthem.

Hennes mamma skulle tydligen fyllt år idag, om hon hade levt (vilket hon inte har gjort på 20 år) och Matte tyckte att det var ett bra sätt att fira henne.

Hon gick runt och hälsade på alla katter.

Vissa var mycket framåt.

Medans andra höll sig på sin kant.

Till dessa hörde bloggkatten Inka.

Hon hade just fått en släng av trötthet och var tyvärr inte alls intresserad av att säga hej, inte ens på bild.

Matte lämnade över alla godispåsar, precis som jag hade beordrad henne.

Och begagnade leksaker till katterna, medans nya leksaker hamnade i secondhand-butiken som de också har.

Sen shoppade Matte loss i sagda butik.

Hon kunde inte låta bli att även "adoptera" en katt med pengar som en snäll vän hade swishat till henne på morgonen.

En liten uppnosig sak som står på bordet nu.

Naturligtvis hade Matte gärna tagit hem minst hälften av alla katter...

Hon har så lätt för att bli kär hon - i katter.

Men det hade jag inte tillåtet!

Matte lär i alla fall inte åka dit så snart igen då det tog två timmar enkel väg med kollektivtrafiken.

Det fanns även spralliga kattungar som var söta som socker:

Och de som gjorde uppror...

Jag vill ut härifrån, nu på momangen!!!

Jag frågade Matte varför alla katter var inspärrade i små rum.

Och hon sa att det tyvärr ser ut så på ett katthem.

Men att katterna i alla fall har fått komma in i värmen, har blivit friska och får regelbunden mat.

Sedan sitter de där och väntar på att någon snäll person ska komma och adoptera dem.

För alla vill givetvis har ett eget hem, så som jag har det.

Och då blir det plats för ännu en katt att komma in i värmen.

Men vissa verkade ha tappat allt hopp.

Den här bilden är så sorgligt.

Matte och jag snyftade lite tillsammans...

Hopplösheten med stora bokstäver.

Titta på bilden och tänk på alla hemlösa katter som finns.

Och så sätter du in en slant till valfri katthem.

Nu.

Tack!

Imorgon blir en spännande dag.

Då ska Matte åka till Södertälje Katthem!

Hon ska hälsa på alla fina katter och särskild på bloggkatten Inka.

Dessutom har jag satt ned tassen och krävt att hon ska ta med sig en massa godispåsar.

Dom är nämligen lite snåla med gottisar där, det har alla bloggkatter berättat.

Så någon måste ju fixa julgodis till dom stackarna.

Och då tänkte jag att jag skulle göra det.

Dessutom har Matte gått igenom mina leksaker.

De som jag inte ens lekt med och de som jag har i flera uppsättningar, inte är så förtjust i eller bara har för mycket av - enligt Matte.

(Hon påstår att jag har så många leksaker att det skulle räcka till ett helt katthem...)

Så det blir både godis och leksaker!

Synd bara att jag inte kan följa med Matte och tassar över skatterna själv.

Det hade varit roligt att se deras miner när jag leker lite jultomte.

Hoppas att Matte klarar uppgiften även utan mig.

Så imorgon blir det lilla julafton i Södertälje!

Ikväll lagade Matte tonfiskpasta.
Jag låg i sovrummet och sov de oskyldigas djupa sömn.
Men det dröjde bara några sekunder efter att Matte hade öppnat burken - vips så satt jag i köksdörren och tittade bedjande på henne.
Jag smörade till med mina finaste blinkningar med lätt lutad huvud också.
Om det gäller tonfisk är jag kapabel till vad som helst.
Och visst fick jag lite tonfisk.
Och sen lite mer tonfisk.
När jag kom för tredje gången och tiggde så tyckte Matte att jag skulle ta biten ur hennes hand.
Motvillig drog jag ner den med klorna.
Som sagt, vad gör man inte för tonfisk...
Sen var jag så nöjd så.
Tills vi öppnade luckan till adventskalendern.
Jag är ju rätt kräsen med godis.
Och jag gillade inte dagens sort.
Men - då kom jag på en jättebra idé!
Godis som inte är gott och som ligger på golvet kan man faktiskt dribbla med.
Kul!
Man kan dribbla det genom hela vardagsrummet för att slutligen begrava det under en matta!
Hihihi...
Just saying.