Jag har läst i den konstiga boken i natt och kom fram till att jag behöver tuffa till mig.
Jag började med ett enkelt test.
Prick klockan 6 imorse jamade jag högt och upprepade gånger.
Matte reagerade på direkten.
Hon satte sig upp i sängen och frågade orolig vad det var med mig?
Naturligtvis var det inget fel på mig.
Jag ville bara testa hennes reaktionsförmåga...
Hon är ju så van vid att jag väntar tyst och fogligt tills hon vaknar och går upp.
Hon är faktiskt riktigt bortskämd, min Matte!
Det måste verkligen bli ändring på ett och annat här hemma.
Om jag ska få höga poäng i det där IQ tester i boken måste jag nog bli lite mer fräck helt enkelt.
Jaha du, Matte, jag tänker bli en tuffing!
Du brukar alltid påstå att jag är så himla bortskämd.
Men jag tror banne mig att det är du som är bortskämd!
Nu blir det (kanske) andra bullar.
Min nya tuffa stil...:

Här sitter jag och väntar på att Matte ska komma hem.
Jag tycker att hon jobbar för länge.
Hm...
Ska jag spöa upp den här musen kanske?
Vet inte om jag ids göra mig besväret...
Är nog lite trött när allt kommer omkring.
Kan någon efterlysa min Matte och meddela henne att det var middagsdags för länge sen?
Och att jobbet inte bara hängar på henne?
Tack.
Mjau.
Over and out.

"Äntligen låg katten i transportburen igen."
Säger Matte.
Och ja, hon älskar Selma Lagerlöfs romaner.
Men hon blev också väldigt glad att jag ligger i min transportbur.
Matte möblerade nämligen om för någon vecka sedan och jag var inte så nöjd över det.
Hon kastade "fuskbygget" och ställde dit transportburen.
Och så la hon den tjocka kudden ur fuskbygget i fönstersängen och den tunna kudden från fönstersängen i transportburen.
Matte tyckte att det skulle bli bäst så.
Men det tyckte inte jag!
Jag tjurade och ignorerade båda.
Så förra veckan bytte Matte de två kuddarna med varandra.
Fast hon tyckte att den tjocka kudden var lite för tjock för transportburen.
Och direkt låg jag i fönstersängen igen, nöjd som bara den...
Transportburen låg jag ofta i när den var ny.
Men Matte tyckte att den blockerade skåpdörren i sovrummet och att det skulle bli snyggare än fuskbygget.
Och ikväll tyckte jag att det var läge att testa.
Så nu har jag legat där i flera timmar och trivs väldigt bra.
Man kan säga att det blev 1-1 mellan mig och Matte.
Så bara mina kuddar ligger där jag vill ha dem så kan jag accepterar lite förändringar.
Mjau!

Mjau, Matte fick en jätterolig bok i present också.
Eller jo, hon tycker att den är väldigt roligt.
Jag är inte så säker på det.
Den ska nämligen testa min IQ.
Matte skrattade mycket när hon läste i den.
Och hon säger att enligt boken är jag väldigt smart på vissa områden.
Men dåligt på andra.
Till exempel är jag ju helt värdelös i att bete mig som en typisk katt som kickar ner saker så fort man får tillfälle.
Jag testar visserligen flytförmågan och vattenresistensen på olika leksaker i min pool.
Men jag jiddrar nästan aldrig med Mattes saker.
Det kallas också för hänsyn.
Men det finns inget kapitel i boken som handlar om hänsyn.
Jag är en mycket hänsynsfull katt för att visa min uppskattning mot Matte.
Jag leker med mina många leksaker istället för med Mattes saker.
Hon visar ju mig också mycket hänsyn, till mitt skyggisbeteende och min stora integritet.
Men tyvärr är hänsyn inte så populär längre helt generellt.
Många människor beter sig som om de var helt ensam på jorden.
Det märks direkt när man åker kollektivt eller bara ska handla i en matbutik.
Matte säger att hon ibland undrar om hon har fått fel uppfostran för hon gör så annorlunda än de flesta.
Hon tänker inte bara på sig själv och sina behov och sin vilja.
De flesta tvåbenta verkligen vara jättebebisar som bara månar om sitt ego och skriker "men JAG vill det och jag vill det NU!!!
Här hemma visar vi hur som helst hänsyn till varandra, oavsett om det betyder att man är smart eller inte.
Vi gillar att leva på det sättet.
Sedan hade Matte pralinfrossa i soffan varpå hon däckade och sov en liten runda.
Det var då jag passade på att själv läsa boken...
Men Matte säger att jag är bäst helt enkelt, oavsett vad som står eller inte står i boken.
Så det så.

Idag måste jag skärpa mig och sjunga en sång till Matte.
Hon fyller nämligen år.
Jag tycker att hon är hemsk gammal.
Men det vill hon inte höra talas om...
Som tur är hon ledig så vi firar med att lata oss.
Och choklad till Matte och Sheba till mig, fast det är måndag.
Det blir så bra så.
Nu måste jag bara öva lite på sången.
Happi happi birdday to use, happi happi birdday to loose.
Happi happi mouseday, one of those days!
Happy bollday to you...
Ja, det blir nog bra.
Mjaaaaaaaaauuuuuuuuu!!!

Igår var Matte med världens sötaste fyraåring på Aqaria.

I flera timmar.

De tittade på stora fiskar.

Och på små fiskar.

De fikade ordentligt och fixade den obligatoriska sockerchocken med bullar och glass för att tant Annika är så snäll...

Och sedan blev det spring i benen.

Mot utgången, genom draperiet, uppför trappan till regnskogen, genom regnskogen, ner för trappan, genom rummet med små fiskar, ner för metallstegen in i avloppstunneln, genom avloppstunnel, uppför stegen på andra sidan och så repris på repris på repris...

Matte kände snart att hon hade 39 år för mycket på nacken för detta tempot så hon placerade sig på några strategiska ställen för att möta upp.

Utgången från regnskogen, ingången och uppgången från avloppstunneln.

Men ändå, gissa om Matte hade ont i sin dumma fot sedan...

De hann även åka lite spårvagn.

Först med en urgammal variant med uteplattform.

Sen med den vanliga.

Där lyckades de även charma ett äldre par som hade varit på julmarknaden på Skansen och hade köpt gammaldags karameller.

Jättestora, mjuka och väldigt goda karameller!

De fick var sin att mumsa på och då hade de tillräckligt med ork att promenera från Nybrotorget med de stora lysande älgar till operan för att möta upp mamman och storebrorsan som varit på baletten Nötknäpparen.

Sen blev det lite mat på centralen innan de åkte hem åt olika håll.

Och där hemma satt jag.

Ensam.

Timme efter timme.

Och när Matte till slut kom hem så hade hon inte minska lilla fisken med till mig!

Tänk om jag hade fått käka några små randiga...

Eller om hon tagit med en haj - den hade nog räckt i minst en vecka.

Men nej, ingen fisk.

Bara en liten burk Sheba igen.

Och jag fick lördagsgodis det första som hände.

Matte var väl medveten om att hon varit borta alldeles för länge.

Sen blev det Sheba-mums.

Säga vad man vill om den här lilla killen - men söt är han och bra på att välja kattmat också.

Matte är alldeles för trött för att öppna bloggen åt mig.
Men imorgon ska ni få höra allt om hennes stora svek mot mig.
Hon lämnade mig ensam hela dagen.
Och fiskade.
Men hon kom inte hem med någon fisk!
Bara med en extra burk Sheba...
Och inte luktade hon fisk heller.
Men tydligen hade hon motionerad så mycket att hon hade mycket ont i foten.
Mystisk?
Jaja men!
Jag berättar mer imorgon.

Nu har Matte fixat julmaten.

Min julmat vill säga.

Och kommande helgens finmat.

Själv har hon inte så höga krav.

Men jag såg minsann att hon även hade köpt lite Lind choklad till sig själv...

Så jag gissar att vi båda två kommer att bli nöjda.

Lite lek och bus på det.

Och några tupplurar (kanske gemensam i sängen) så blir det en perfekt jul!

Matte ska visserligen jobba en av juldagarna.

Och vara borta en annan dag för mattemys, julmat och kattgos.

Men jag tycker att det ser lovande ut.

Mjau...

Hur ska ni firar julen?