Som jag berättade igår så fick jag en ask Sheba av lilla Anton, för att han fick låna min Matte.
Eftersom jag är väldigt kräsen när det gäller blötmat hade Matte inga större förhoppningar att jag skulle äta det.
Hon lade halva innehållet på mitt fat och styckade det lite i bitar.
Jag hade redan ätit lite annan mat innan så jag var inte särskilt hungrig.
MEN!!!
Sen upptäckte jag maten, smaka försiktig och ÄLSKADE den!
Vips hade jag ätit upp allt.
Matte rynkade pannan och sedan sa hon att jaja, det är ju lördag.
Och så tömde hon resten av förpackningen.
Varpå jag direkt glufsade i mig hälften av det också.
Jag, som bara brukar äta maximalt en portionspåse uppdelad under ett dygn.
Och sedan föll jag i koma.
Jag vet att man brukar kalla det för paltkoma.
Men jag väljer att kalla det för Sheba-koma.
Jag däckade i fönstersängen och ville inte ens leka med laserpekaren.

Så Matte, bara så du vet - nu är det slut på Mjau blötmat.
Nu vill jag bara ha guldfärgade förpackningar av Sheba!
Och bara den sorten som Anton valde.
Vaddå dyrt?
Vaddå jag kommer väga dubbla min vikt innan jul??
Du är taskigt!
Men okej, vi kan kompromissa.
Sheba varje helg!
Bra.
Rap...
Nu måste jag sova lite till.

Efter en rätt så sömnlös natt gick Matte upp tidigt och åkte iväg.
Hon skulle vara barnvakt åt sin absoluta favoritkille Anton, fyra år.
Tack och lov inte här hemma!
Familjen var inne i stan på något med storebrorsan där Anton inte kunde vara med.
Så påklädd till tusan trotsade de blåst och kyla och promenerade.
I kungsträdgården fanns det snö!
Det var en liten bana som var upplagd för barn för att prova på skidor.
Sen gjorde de så konstiga saker som att åka spårvagn, båt och buss.
Vad nu det skulle vara bra för...
Till slut kom Matte ändå hem igen, som tur var.
Och då fick jag en present för att kompensera för Mattes frånvaro.
Anton hade själv valt ut just detta till mig.
Klart att det blev den här - katten ser ju ut som jag!
För jag är populär hos Anton fast han aldrig har träffat mig.
Men han älskar att titta på foton på mig i Mattes telefon.
Slutet gott, allting gott.
Nu ska vi ta lördagsgodis!

Matte hälsar att hon pysslar.

Jag hälsar att jag sover.

Inomhus.

Efter att ha varit ute någon timme.

Men jag gillar inte när det blåser.

Och speciellt inte när det blåser och är kyligt!

Tur man har en fönstersäng.

Då får man det bästa av två världar samtidigt.

Mjau...

Det börjar bli kallt ute.

Och det är inte bara Matte som fryser.

Det finns otroligt många hemlösa katter som fryser.

Som inte har något varmt att krypa ner i.

Ingenting att äta.

Sjukdomar.

Permanent rädd och på sin vakt.

Jag vet, jag har ju varit en sådan katt.

Matte har samlat på sig lite saker som hon vill sälja till förmån för hemlösa katter.

Men Matte har dessutom en kreativ åder och har lite hemgjorda saker också.

Som dessa smått läskiga stenar som syntes ha ansikten som hon har förstärkt med vattenfasta pennor.

Och då tänkte jag höra med er - skulle ni kunna tänka att köpa dessa och liknande?

Hon kanske får ihop några katter också?

Hon har dessutom en del handgjorda kort.

De består av sönderklippta målningar klistrad på på lämplig färgat hårdare papper.

De finns i olika storlekar och både som enkla och dubbelkort.

Matte tänkte att man skulle även kunna piffa till dessa med fina katt-stickers och guld-och silverstjärnor om de ska bli julkort.

Lite äkta konst à la Matte.

Som faktiskt har studerat konst och haft en utställning i Tyskland...

Så nu behöver jag era åsikter.

Går detta att sälja?

Skulle ni köpa det för att rädda en katt?

Eller för att det är fint?

Berätta för mig!

För jag vill rädda fler hemlösa katter!

Jag är envis.
Väldigt envis.
Speciellt när det gäller balkongen.
Jag MÅSTE få vara ute dagens ljusa timmar!
Naturligtvis kommer jag in ibland.
Man vill ju äta, gå på lådan och leka en sväng.
Säga hej till Matte om hon är hemma.
Men sen vill jag ut igen.
Tycker att Matte är tjatig som säger att det blir så kallt inne.
Det är väl ändå jag som bestämmer??!!
Hon får väl bära ytterkläder inomhus...

Vaddå?

Om jag fortfarande tycker att det är läskigt?

Den där tunneln?

Men Matte!

Jag har ju undersökt den ordentligt.

Nosat på varje millimeter.

Tittat in.

Gått igenom.

Och när vi leker med laserpekaren så hör du väl att det knistrar och knastrar och att tunneln svajar lite fram och tillbaka?

Så varför frågar du?

Men okej då.

Om du nu tjatar så mycket.

Så sätter jag mig väl och posera.

För att visa att jag inte alls är rädd!

Jag fick nytt kattgräs idag.
Inte för att jag behöver det egentligen.
Men jag gillar det.
Och ibland gillar jag det lite för mycket...
Som idag då jag tuggade i mig lite väl mycket.
Det är ju så gott med helt nytt kattgräs!
Jag hann iallafall precis till mattan i vardagsrummet innan jag kastade upp allt igen.
Där låg det.
En grön liten hög på blå matta.
Rätt snyggt enligt mig.
Det tyckte dock inte Matte som genast kom med ett kökspapper och plockade upp det.
Ibland har vi väldigt olika syn på inredning.
Och ni får inte heller se någon bild på min inredning, Matte håller väldigt strängt censur ibland...
Tråk-matte!

Hejsan och mjau!
Jag tittar bara in en snabbis eftersom Matte är på jobbet hela dagen och har fullt upp.
Men igår kväll hade vi trevligt.
Lek och godis.
Så jag var snäll och poserade fint för en bild.
Trevlig söndag allihopa och kom ihåg att det är alla hemlösa katters dag idag!
Jag är så glad att jag inte längre är en av dessa!!!