Igår var det minsann ingen vilodag.
Matte höll på att greja alldeles för mycket. Sen försvann hon och när hon kom tillbaka hade hon ett nytt köksbord med sig.
Inte NYTT nytt, utan begagnad men nytt för oss.
Äntligen ett nytt bord sade hon när hon fällde ihop det gamla vingliga slitna 35åriga bordet som vi har klarat oss med hittills.
Mattes föräldrar hade skaffat det när Matte var liten.
Och sen har det hängt med i vått och torrt.
Jag är ju väldigt misstänksam mot alla förändringar.
Speciellt när någon - i detta fall Rufus lillhusse (vaddå lillhusse? Han är ju jättelång!) kommer konkandes på ett tungt bord uppför alla trappor.
Mjau, Matte verkar alltid lyckas få hjälp när det kniper.
Han föredrog att bära själv från trappavsats till trappavsats med svett och stön och långa pauser istället för att Matte skulle hjälpa till.
Det tog ett bra tag innan jag vågade komma och nosa på det nya bordet.
Men när jag väl gjorde det så upptäckte jag något spännande.
Bordet har lådor!
Och lådor betyder att man kan förvara kattgodis i dem.
Så okej.
Jag gillar det nya bordet!