Mjau, jag vet inte riktigt hur det går till.
Egentligen är det ju synd om mig för att jag har varit ensam i 1,5 dygn och blev matat av en hundmänniska.
Men så snart Matte är hemma igen så blir hon dålig och får väldigt mycket värk och vips så är det jag som måste ta tass om henne igen.
Suck.
Visserligen visste vi nog båda två att Matte skulle betala dyrt för att roa sig lite.
Och då låg hon ändå ner både på resan dit och hem igen och sov en hel del.
Ändå är hon halvdöd och hela kroppen värker.
Det som vi inte visste var att Matte skulle få en kraftig inflammation i höger hand igår eftermiddag.
Det blev tydligen den där droppen som får det att rinna över.
Så nu är det synd om henne istället.
Jaha ja.
Men jag är ju en snäll katt.
Mjau!