Mjau, idag tyckte Matte att det var dags att packa ihop julen.
Bort med adventsljusstaken, stjärnan i förstret och bort med alla tomtar.
Men Matte?
Alla tomtar?!
Jodå, sa Matte och hämtade en låda.
Medans hon vände ryggen till passade jag snabbt på att smussla undan en liten tomte.
Och efter flera timmar, när Matte trodde att allt var borta, dribblade jag fram en tomte och skrattade åt henne.
Tyvärr är det den som skrattar sist som även skrattar bäst.
Så efter en stund plockade Matte undan även den sista tomten.
Hon skyllde på att tomtefacket hade varit på henne och hotat med vite om hon skulle överskrida det lagstadgade en-månads-kontraktet som tomtar får jobba under ett års tid.
Har ni hört om tomtefacket?
Jag tror att Matte har fått tomtar på loftet...
Nu är stackars lilla jag tvungen att nöja mig med bollar, skosnören, vippor och myntakudde.
Det är nästan lite synd om mig.
Och jag blev nästan lite ledsen i ögat.
Farväl alla små tomtar.
Vi ses igen om elva månader.
Mjau!