Mjau, jag har ju redan klagat över det förra veckan.
Men eftersom Matte fortfarande är lite förkyld så är det tyvärr fortfarande aktuellt.
Matte hittar en teckning på ansiktsboken som hon tyckte var mitt i prick.
Precis så här går det till här hemma.
Och kanske även hemma hos er?
Ja, Matte ber alltid om ursäkt efteråt.
Som om det skulle hjälpa...
Mjau!

Mjau, jag är riktigt förtjust i den lilla grå katten.
Det är bara lite synd att den sitter så stilla hela tiden.
Jag frågade om den ville leka lite.
Men det ville den inte.
Och jag är ingen som tvingar någon.
Vi får väl se om den tröttnar att sitta på soffbordet till slut.
Jag håller mig till mina vissna blad under sängen så länge...
Mjau!

Mjau, idag åkte Matte till stan för att hämta en viktig medicin som hon hade väntat på i fem veckor.
Dessutom fixade hon några andra saker.
När hon kom hem efter två timmar låg jag givetvis i hallen och VÄNTADE.
Jag hade varit riktigt rädd att hon skulle försvinna längre än så.
Men när hon stängde ytterdörren fick jag fnatt.
Jag rusade fram och tillbaka i lägenheten det snabbaste jag kunde.
Så snabbt att jag två gånger inte riktigt kunde ta kurvan utan kraschade in i en papperspåse som råkade stå lite dumt till.
Men det gjorde mig ingenting.
Jag fortsatte springa som om jag fick betalt för det.
Matte skrattade gott.
Så snart hon hade tagit av sig ytterkläderna fick hon kasta bollar åt mig.
Och sedan gav jag mig på myntabananen och bet och gnuggade kinden och rullade runt med den.
Sedan blev det lite blötmat för mig och fika för Matte.
Men kort därefter var jag igång igen.
Min energi kände inga gränser.
Matte blev helt slutkörd...
Nu är hon väldigt trött.
Det är inte jag.
Jag fortsätter nog ett tag till...
Mjau!

Mjau, häromnatten föll det ett torrt blad från krotonen och naturligtvis blev jag väldigt lycklig över det.
Och som vanligt tog jag med mig det till sovrummet.
Speciella trofeer förvarar jag alltid under sängen.
Matte hörde att det prasslade och hon suckade lite.
Men hon påstår att hon skulle anat ugglor i mossen - eller snarare blad under sängen - ändå eftersom jag plötsligt ska in under sängen förvånansvärt ofta...
Jag måste ju kolla att bladet mår bra och att dumma Matte inte har stulit det.
I morse när Matte lagade frukost så såg hon i ögonvrån att jag satt mycket upprätt direkt framför krotonen.
Jag tittade uppåt och började lyfta mig på bakbenen.
Varpå Matte med mycket bestämdröst sa till mig:
Tänk inte ens tanken!
Suck alltså.
Det var bara att vända sig om och gå därifrån.
Det går inte att busa till det på riktigt när Matte är vaken.
Man kan tro att hon är sysselsatt men tydligen har hon någon sorts radar som fångar upp bus-vågor i luften...
Nåja, jag kan vänta till hon har somnat.
Mjau!

Mjau, i ett lotteri strax innan jul lyckades jag vinna en liten grå katt.
Den ser nästan ut som jag.
Och idag har jag hälsat på den.
- Hej lilla grå, sa jag.
- Hej stora grå, svarade hon.
Sedan ägnade vi oss åt nospussar.
Matte och jag har inte riktigt bestämt än om vi ska ha kvar lilla grå eller om hon kanske ska flytta på sig i någon mjauktion.
Vi får se.
Just nu bor hon här.
Någon som behöver en nästan miniatyr av mig?
Mjau!

Mjau, tänk vilken bra uppfinning sängen är!
Och så mysigt det är att ligga där med sin matte.
Underbart helt enkelt.
Förutom när Matte tycker att vår 90 cm säng är lite för smal för oss båda.
När jag ligger helt på bredden till exempel.
Eller när jag ligger i mitten när Matte ska krypa ner.
Av någon anledning tror Matte att hon har första tjing på sängen.
Bara för att jag har flera sängar och kuddar och kojor att välja emellan.
Om jag får välja själv så väljer jag nästan alltid sängen.
Ja, om Matte också ska ligga i den.
Annars är den faktiskt rätt ointressant.
Tro det eller ej.
Om Matte istället sitter i soffan så vill jag nämligen vara där istället.
Tänk vilken bra uppfinning soffan är...
Mjau!

Mjau, ser ni vad jag ser?
Det här var min gamla header till bloggen ju!
Det var nog fyra år sedan den byttes ut mot den som jag har nu.
Fyra år med den gamla och fyra år med den nya.
Det kanske är dags att förnya den igen.
Visst är den fin?
Men den nuvarande är också väldigt fin.
Tro nu inte att Matte har fixat den.
Hon har faktiskt ingen aning hur man gör.
Det är snälla Emma som har gjort båda två.
Visst är hon duktig?
Tänk att jag var skyggis på alla dessa första bilderna.
Och tänk att jag har bloggat i nästan åtta år!
Fast det bara skulle bli en skyggis-blogg.
Ibland undrar jag faktiskt om jag ska fortsätta.
Har jag verkligen något kvar att jama om?
Men utan blogg blir det svårt med mjauktioner.
Så jag fortsätter väl lite till.
Mjau!

Mjau, vi fortsätter att sova.
Och sova.
Och sova lite till.
Fast jag har inte sovit lika mycket som Matte.
Jag har även ätit flera gånger med god aptit och spanat ut genom fönstret.
Dessutom har jag fixat en ordentlig helkroppstvätt av pälsen och övervakad Mattes sömn tätt intill henne i sängen.
Klockan 15 åt Matte faktiskt lite frukost...
Nu ska vi fortsätta vila och sova.
Det är ju rätt mysigt.
Mjau!