Mjau, Matte mår inget vidare.
Hon höll på att tuppa av idag.
Sedan gick hon och lade sig i sängen och vägrade att gå upp igen.
Själv låg jag och sov och missade allt.
Men när jag vaknade så letade jag givetvis efter henne.
Jag skyndade mig att hoppa upp i sängen och runt Mattes huvud för att kunna se ansiktet och kolla att hon fortfarande andades.
Sedan gick jag till köket och insåg att det inte fanns någon blötmat.
Jag ropade några gånger för att fråga om jag kunde få middagen serverad men Matte iddes inte svara och det var bara att inse att jag var tvungen att vänta.
Så jag hoppade upp i sängen igen och knölade in mig för att ligga nära.
Och några timmar senare var Matte ändå tvungen att gå på toaletten så då fick jag äntligen mat.
Det är en himla tur för Matte att jag har så mycket tålamod.
Men så är det nog med oss djur - om vi har fått en massa tålamod och kärlek så kan vi också ge mycket tålamod och kärlek tillbaka.
Så enkelt är det.
Nu ska jag ta riktigt bra hand om Matte så att hon förhoppningsvis snart är frisk igen.
Mjau!