Mjau, i natt kunde Matte inte sova.
Inte alls.
Så hon gick upp och satte sig i soffan och läste och knaprade på majskakor.
Själv var jag väldigt trött och hade inga problem med sömnen.
Men dit Matte går, går även jag.
Så det var bara att släpa sig till soffan också och fortsätta sova där.
Efter flera timmar, när man nästan skulle ha kunnat kalla det för morgon och en tid då andra katter börjar väcka sin servicepersonal var Matte beredd på att ge sömnen ett till försök.
Så jag gosade in mig på Mattes arm och sedan somnade vi faktiskt.
Vid lunchtid var jag hyfsat säker på att jag skulle eventuellt svälta ihjäl.
Jag brukar egentligen inte väcka Matte men idag hade jag även slut på torrfodret och dessutom hade jag inte ätit något alls mitt i natten när Matte knaprade sitt "torrfoder".
Så jag klöste lite på sänggaveln.
Jag vet att jag inte ska göra det.
Men det är helt klart ett ganska säkert sätt att få Matte att vakna.
Och mycket riktigt slog hon upp ögonen och sa "NEJ!"
Sedan blundade hon igen.
Så då klöste jag lite till.
Vi kan nog sammanfatta det hela med att jag vann kampen.
Men jag var ju redan väldigt nöjd med att Matte vaknade upp och gosade med mig.
Senare däremot åt jag minst dubbelt så mycket än vanligt.
För jag var verkligen utsvulten.
Annars är det lite trist just nu eftersom snön blockerar hela balkongräcket vilket gör att jag inte kan se vattnet och eventuella fjäderkotletter.
Så efter att jag hade ätit så mycket att magen nästan var fyrkantig så har jag mest sovit.
Nu hoppas jag att den här natten blir som vanligt igen.
Mjau!