Mjau, idag var Matte hos människo-vetten och när hon kom hem var hon trasig.
Två ordentliga sår hade hon.
Visserligen sydda och plåstrade och med smärtlindring i kroppen.
Men utan tratt.
Varför behöver inte tvåbeningar tratt?
Matte har fått direktiv att ta det lugnt i två veckor innan stygnen tas bort.
Hon ska undvika en massa saker.
Om hon var en katt skulle hon både ha fått tratt och dessutom förbud att hoppa, skutta och klättra.
Hade någon skurit i mig istället hade jag fått tratt och en massa förbud.
Och smärtstillande som jag antagligen hade vägrat att äta.
Kanske hade jag även vägrad att gå på lådan och att äta annat än godis.
Matte äter ju redan värktabletter varje dag.
Men nu kör hon maxdosen på båda sorterna utan att först känna efter.
Matte säger att det är bra att det är hon som har sår och inte jag.
Hon säger även att hon gladeligen skulle ta över allt som jag eventuellt skulle kunna råka ut för.
Hon påstår att hon hellre har ont själv än att jag ska ha värk.
Har ni också så konstiga tvåbeningar?
Nu ska jag pussa lite på henne och så sover vi lite till.
Mjau!