Mjau, idag har Matte MISShandlat mig!
Och ja, misshandel är allt som jag inte känner för.
Matte skulle väga sig.
Det får hon gärna göra, fast hon brukar suckar och ser ledsen ut när hon tittar på vågen.
Men så kom hon på att hon skulle även väga mig.
Det är något av det värsta jag vet.
Och be mig inte att förklara, förutom att en liten kattdam i sina bästa år inte pratar om sin vikt...
Så varje gång som Matte lyfter upp mig och kliver på vågen kämpar jag emot så mycket jag bara kan!
Jag vrider på mig som en orm och försöker att ta sats med tassarna mot hennes kropp.
Så brukar jag inte göra annars när Matte lyfter mig.
Så hon fattar inte.
Att det är vikten som är känslig.
Till slut är Matte tvungen att släppa ner mig.
Då har inte vågen stannat på någon siffra eftersom jag rör mig för mycket.
Men Matte kan gissa sig till vad jag väger.
Vilket är just som det var för ett halvår sedan.
Och vet ni vad hon sa till sitt försvar?
Att jag såg så tjock ut ibland!
Jag vet verkligen inte vad jag ska jama om det.
Så OTROLIGT oförskämt!!!
Jag rodnar ända ut i morrhåren bara jag tänker på det...
Idag får Matte inga blöta pussar på kinden.
Så mycket är säkert.
Mjau!

(pssssst, jag väger mellan 3,5 till 4 kilo, väldigt lagom!)