Mjau, det är en himla tur att jag har till fredag på mig med mjauktionen.
För idag fick Matte migrän så ingenting blev gjort.
Hon tillbringade större delen av dagen i ett mörkt sovrum.
Och även om jag höll henne sällskap i flera timmar så var vädret alldeles för fint för att inte även hålla balkongen sällskap i några timmar också.
Jag har just nu en period där jag föredrar att ligga på mina kojor ute istället för inne i dem.
I alla fall om det inte blåser för mycket.
Och det var ju en himla tur för plötsligt fick jag syn på att Matte hade pallat upp sig ur sängen och hade landat i soffan.
Vanligtvis sitter jag på soffryggen eller armstödet och tittar ut.
Nu satt jag på andra sidan fönstret och tittade in istället.
Ibland måste man byta perspektiv.
Och då fick jag syn på Matte.
Jag kunde knappt tro mina ögon, som ni kanske ser.
Åt andra sidan är jag naturligtvis väldigt bra på detta ansiktsuttryck...
Strax därefter sprang jag in till Matte för att buffa lite på henne.
Till Mattes inte helt odelade glädje.
Jag tog nämligen med mig en stor spindel i pälsen som efter några minuter började springa runt i soffan.
Det var nog ett tag sedan jag såg Matte resa sig så pass snabbt ur soffan...
Och roligare än så blev det inte.
Mjau!