Mjau, idag för 7 år sedan hade jag mitt allra första myntarus.
Det var tant Lotta som hade skickat en myntakudde till mig och jag föll pladask för frestelsen.
Det var den kvällen som mitt lilla drogberoende började.
Sedan dess är jag svag för kattmynta.
Jag vet inte om Matte har förlåtit tant Lotta för tilltaget.
Men gjort är gjort.
Och själv ångrar jag ingenting.
Tänk att man kan få en liten skyggis på fall på detta sätt.
Jag glömde helt bort mig en stund.
Naturligtvis får ni se några bilder från den kvällen.
Mjau!

Mjau, igår blev det vinter igen.
Just när jag började nära någon förhoppning om att snart kunna sitta på balkongen...
Så jag får fortsätta att hitta på bus inomhus.
Det lär inte vara alltför svårt.
Jag hittade faktiskt en gammal bild från när jag för första gången promenerade runt på soffbordet.
Med tungan ute åt Matte som fotograferade som vanligt.
Om jag tänker efter så har jag inte varit på soffbordet på flera veckor.
Hög tid att ta en runda där igen.
Även om det inte är så enkelt.
Det är fullt med stearinljus och sticklingar och böcker.
Ja förutom när Matte lägger pussel.
Då är det fullt med pusselbitarna.
Jag kanske väntar på att hon påbörjar nästa pussel.
Sedan kan jag ta en riktig rolig promenad.
Mjau!

Mjau, det är så himla roligt att ha ett hobby.
Igår kväll satt Matte i soffan och läste medan jag låg bredvid och sov.
Men så släppte krotonen ett blad och direkt var jag där!
Jag tog bladet mellan tänderna och sprang iväg till sovrummet.
Matte satt kvar och skrattade åt mig av någon anledning.
Det är ju mycket här i livet som hon inte förstår.
I morse hade Matte svårt att komma ur sängen.
Hon drog sig orimligt länge.
Jag var tvungen att gå och äta lite torrfoder för att inte svälta ihjäl.
Då upptäckte jag ännu ett blad!
Vilken lycka.
Jag blev så glad att jag tog bladet och hoppade upp med det till Matte i sängen.
Och så försökte jag berätta för henne hur underbart det är med torra blad.
Men hon skrattade bara åt mig igen.
Då dribblade jag ner bladet från sängen, hoppade efter och presenterade det för resten av samlingen.
Det går inte att frälsa någon som saknar tro helt och hållet.
Men för mig var det som att vinna på bingo.
Mjau!

Mjau, Matte hade migrän idag.
Det var lite trist.
För jag var inte alls trött.
Naturligtvis såg jag till att bädda ner henne flera gånger och jag väntade tills hon somnade.
Men sedan gick jag och lekte lite i hallen.
Åt lunch och tittade sedan till mina torra blad under sängen både länge och väl.
Därpå tyckte jag att det var läge att kolla om Matte andades som hon skulle.
Först då lade jag mig själv för att sova jag med.
I fluffkojan bredvid sängen så jag kunde ha ett halvt öra åt Mattes håll.
Och mer än så har vi inte gjort.
Mjau!

Mjau, idag var jag lite trött.
Så jag sov en stund i min koja i vardagsrummet.
När Matte ville ta en bild så tittade jag på henne som om jag vore en skyggis igen.
Det kan ju faktiskt bli lite så när man plötsligt väcks.
Man kan känna sig lite överraskad och förvirrad.
Och lite smått sur...
VAD VILL DU nu då?!
Haha...
Om jag råkar väcka Matte mitt i natten för att jag är gos-nödig och vill vara nära så ser hon mest ut som MEN INTE NU...
Jag kanske ska börja fota henne när hon sover så att det blir lite mer rättvist.
Fast hon är inte alls lika söt som jag är.
Varken när hon sover eller när hon är nyvaken.
Så det blir nog även i fortsättningen bara bilder på mig.
Mjau!

Mjau, jag vet att ni tycker att jag är lite småsint som vill ha Matte hemma hela tiden.
Men jag visste ju redan innan vad som skulle hända - Matte var helt slut både igår kväll och hela dagen idag.
Och jag vet inte hur morgondagen blir.
Så är det ju alltid när Matte hittar på något.
Ändå varken kan eller vill hon låta bli helt och hållet.
Hon påstår att hon behöver komma ut ibland.
Det är ju bland annat därför att hon har färdtjänst.
Men ja, det finns också en anledning till att hon är sjukpensionär...
För jag vet ju hur det är.
Vem är det sedan som måste ta tass om henne när hon har ansträngt sig lite?
Lilla jag förstås.
Som vanligt måste jag plocka fram vårdkatten i mig och pussas och buffas och spinna och ligga bredvid och trösta.
Och det gör jag så gärna för Matte.
Men jag tycker också om när hon orkar leka med mig och kasta bollar och sånt.
Det har hon inte gjort igår eller idag.
Jag bara säger det...
Mjau!

Mjau, idag har Matte jobbat första gången som volontär på kattstödet.
Eller jobbat och jobbat.
Hon sitter på en stol och pratar.
En timme hos en grå hankatt och en timme hos två svartvita kattkillar.
Skyggisar alla tre.
Där emellan hälsade hon på några andra katter och strödde lite godis omkring sig.
Helt onödigt om ni frågar mig...
När hon kom hem var hon trött så vi gick och la oss några timmar.
Jag försökte säga till henne att en katt i famnen är bättre än tio på katthemmet.
Eller hur det där ordspråket nu var...
Men Matte säger att det ena inte utesluter det andra.
Jag envisades i alla fall med att vara lite extra klängig.
Tur att Matte bara ska dit en gång i veckan.
Annars skulle jag verkligen jama ifrån.
Mjau!