Mjau, jag tycker att Matte beter sig misstänkt.
Hon har plockat fram en väska, en bok och necessären.
Hon har tvättat håret.
Och hon har ställt väckarklockan och bokat färdtjänst.
Jag får en mycket stark känsla av att hon tänker lämna mig.
Det gillar jag inte alls!
Det är fruktansvärt tråkigt när Matte inte är hemma.
Så jag vill inte att hon ska åka bort.
Hon påstår att hon känner sig ensam.
Som om man skulle kunna vara ensam tillsammans med mig.
Jag känner mig förnärmad!
Aningen sur.
Aningen uppgiven.
Just nu matstrejkar jag.
Men jag vet inte hur länge jag orkar med det.
Jag vill bara säga en enda sak:
Morrrrrrrrr!