Mjau, vill ni veta sanningen?
Hon som jag kallar för Matte är faktiskt en riktig snubbeltant.
Hon har en sällsynt förmåga att snubbla över precis allt.
Mina leksaker, mattkanter, matskålar, stolsben, sina egna fötter och så över mig.
Ja, ni läste rätt.
Jag som bara försöker vara hjälpsam och visa vägen.
Eller stryker mig mot hennes ben.
Eller både och.
Rätt vad det är blir man bortputtad, får en liten spark eller till och med en platt tass.
Visst är det förfärligt?!
Matte ber alltid så väldigt mycket om ursäkt och är fruktansvärt ångerfylld - när hon har återfunnit balansen.
Och även om jag kan vara en aning sur i någon minut så förlåter jag henne alltid.
Oftast genast.
För hon gör det ju inte med vilje.
Hon kan inte hjälpas att hon är en snubbeltant....
Och jag älskar henne.
Mjau!