Mjau, nu kan jag bara inte vara tyst längre.
Det måste ut.
DET ÄR FÖR MYCKET GRÖNT HÄR HEMMA!!!
Jag tycker ju redan i vanliga fall att det finns för många krukväxter här hemma.
Men nu på våren går det definitivt fullständigt överstyr.
Fröna skall sås, små plantor och sticklingar planteras i större krukor, pelargoner ska klippas ner och komma upp igen, ärtskott ska odlas på varje fri yta och jord - överallt är det jord som jag inte får röra.
Ni fattar, eller hur?
Idag höll Matte på igen.
Det var hög tid för luktärtorna att få nya krukor och flera pelargonsticklingar behövde planteras.
Själv trodde jag att det skulle vara tomatplantornas tur idag, så jag hade faktiskt börjat med att... öh.. lyfta upp dem från jorden där jag kom åt.
Jag trodde att Matte skulle vara tacksam.
Hur jag nu kunde ha trodd det när hon jämt är så otacksam...
Matte sade något med sträng röst.
Jag vet inte exakt vad eftersom jag alltid slår dövörat på när hon gör det.
Sedan grävde hon ner tomatplantorna igen.
Man kan faktiskt bli deprimerad för mindre...
Åt andra sidan är ju Matte ändå lite knäpp helt generellt, som ni mycket väl vet vid det här laget.
I morse skar hon sig på en sax det första hon gjorde.
Ibland tänker jag faktiskt att det inte är säkert att låta henne ströva omkring fritt här hemma.
Hon borde sättas i en bur om ni frågar mig.
Det blödde så pass mycket att hon behövde ett plåster.
Plåster luktar skumt.
Men det fastnar mycket katthår på dem.
Och när Matte skulle hålla på med plantorna och jorden så snodde hon en plasthandske från hemtjänstens låda.
För om man skulle blanda ett öppet sår, plåster, vatten och jord så skulle det bli pannkaka, sa hon.
Så det är alltså pankaksdeg hon blandar!
Jag i min enfald trodde att det var jord och vatten.
Jag trodde även att det skulle krävas ägg och mjöl och sånt för att åstadkomma pannkakor.
Men åt andra sidan har jag heller aldrig ätit pannkakor.
Så nu vet ni att här hemma planteras sticklingar i pannkaksdeg...
Varje dag lär man sig något nytt.
Hur som helst så är det för mycket grönt.
Och det bara växer och bredar ut sig.
Och står precis överallt.
Jag hatar det!
Är era mattar lika jobbiga?
Här är det två bilder på en del av grönskan.
Visst är det ful?
Mjau!