Mjau, det här är bara helt otroligt!
Matte gick in i mig för en stund sedan.
Ena dagen dillar hon om min stora rumpa och nästa dag ser hon varken den eller resten av mig!!!
Klantig så det förslår...
Hon skyller naturligtvis ifrån sig.
Det gör tvåbeningar alltid.
Till exempel hävdar hon att det var halvmörk i hallen där jag satt.
Hon kom ifrån köket som var enda rummet med tänt lampa just då.
Och så påstår hon att hon inte kan se i mörkret!
Har ni hört något så löjligt?
Jag kan ju se i mörkret och jag är bara en liten katt.
Dessutom ifrågasatte hon varför jag var tvungen att sitta där i hallen.
Och precis på den lilla biten mellan köksdörren, vardagsrumsdörren och sovrumsdörren.
Jag menar - hallå, det är min lägenhet och jag sitter precis där jag vill!
Matte får skaffa pannlampa eller nåt.
Eller se sig för!
Hur svårt kan det vara liksom?
Morrr...
Och så får ni ännu en bild på mig och min fina filt.
Matte säger att ni kanske har tröttnat på motivet men det tror jag inte alls på.
Så det så!

Mjau, det här är mycket mystisk.
Matte säger att min filt är tillräckligt stor.
Jag tycker att den är för liten.
Vem tror ni har rätt då?
Ingen.
Eller båda två?
Matte antyder något om min rumpa.
Att hon bara vågar!
Hennes rumpa är faktiskt mycket större än min...
Nu säger Matte att vi har rätt båda två.
Filten är tillräckligt stor egentligen.
Men eftersom jag gostrampar så mycket på den så drar jag ihop den i många veck.
Och när jag ska lägga mig så har den liksom krympt.
Hm...
Jag tycker ändå att det är lite mystisk.
Men jag fortsätter väl att gostrampa och sedan ligga på filten.
För att den är så fin.
Och för att den är min!

Mjau, jag har ju glömt bort att visa er dessa bilder på busiga Simon!
Här sitter han på stolen vid köksbordet, mittemot Matte.
Och så fick han tag i snöret till persiennen.
Han började bråka med den och framförallt tugga på plastbiten som sitter längst ut.
Matte försökte att prata allvar med honom.
Ja, ni ser ju hur mycket han bryr sig om det...
Han drog mer och mer i snöret som lossnade bit för bit - och till slut gjorde tyngdkraften sitt.
Snöret åkte ur hans tassar och persiennen rasslade ner.
Han såg lite förvånad ut men blev knappast rädd.
Sedan tyckte han att Matte skulle dra upp persiennen igen.
Men det gjorde inte Matte.
Hon sa bara att så kan det gå och nu når du inte snöret längre.
Och så var det slut på den sedelärande historien...

Mjau, tänkte bara berätta att filten är godkänd.
Jag har redan sovit på den igår kväll när jag väntade på att vi skulle gå och lägga oss.
Nackdelen är kanske att jag drar upp lite maskor när jag gostrampar på den.
Men Matte säger att det inte gör något.
Och gostrampa måste jag ju!
Jag gostrampar när jag är glad och nöjd.
Och när jag känner mig glad och upprymd då klöser jag, på soffan eller mattorna.
Då kan Matte inte skälla på mig för hon gillar ju när jag är glad!
Hihihi...
Tant Maja kom förbi en sväng eftersom hon var i krokarna.
Annars hade Matte och jag bara legat i sängen och gosat och sovit om vartannat.
Tant Maja kastade godisbitar och bollar till mig.
Och som tack strök jag mig mot hennes ben.
Det gillar tant Maja.
Själv gillar jag att ha olika tanter som tycker om mig och uppmärksammar mig!
När man har en lite fallfärdig matte så kan man faktiskt behöva några tanter omkring sig.
Så jag känner mig som en väldigt lycklig lottad katt.
Mjau!

Mjau, idag fick jag post från tant Liv!
Hon har stickat en filt till mig.
En mycket fin filt.
Mjuk och rosarandig.
Passar mig perfekt!
Tant Liv är mycket snäll.
Hon har även stickat saker till Matte.
Och hon har fem katter själv.
Undrar om de också har var sin filt?
/Mycket nöjd Mimmi

Mjau, det var ett tag sedan min senaste installation så jag tänkte att det kunde vara dags nu.
Dessutom var vädret helt och hållet oacceptabelt idag.
Snöblandat regn och blåst.
Då sätter jag inte en enda tass på balkongen!
Matte var precis lika tråkigt som igår.
Men idag åt hon frukost någon timme tidigare...
Hur som helst så kände jag mig kreativ.
Så jag satte ihop mitt konstverk och busade runt lite allmänt innan jag hoppade upp i sängen för att hålla Matte sällskap.
Väl där ställde jag mig med rumpan mot henne och viftade lite med svansen i hennes ansikte.
Ibland nosar jag henne i ansiktet istället och då brukar hon säga att mina morrhår kittlas.
Nu sa hon samma sak om svansen.
Hon ska då alltid hålla på och klaga...
Men hon tyckte mycket om min installation!
Så nu är jag nöjd igen.
Mjau!

Mjau, ordningen är återställd.
Matte är hemma hos mig igen hela dagen!
I alla fall fysisk.
För hon sov bara hela dagen.
Det var ju naturligtvis att vänta.
Så jag blev inte ens förvånad.
Jag hängde lite på balkongen i förmiddags fast det regnade.
Men sedan såg jag att Matte hade gått och lagt sig igen och då kom jag förstås för att hålla henne sällskap.
Vi vaknade inte förrän det redan var kolmörkt ute.
Då åt Matte lite "frukost".
Men hon var för trött och utmattad för att leka med mig.
Så jag fixade "hela havet stormar" i hela vardagsrummet.
Det syns inte så bra på bilden.
Det var mycket bättre!
Jag är ju så glad att Matte bara är min igen.
Matte själv är seg som gammal tuggummi.
Hon ligger i soffan nu men påstår att sängen ropar på henne.
Men jag kan inte höra det...
Nåja, visst kan jag busa runt själv om det behövs!
Bara jag får lite lördagsgodis också...

Mjau, Sonja heter jag. 

Jag är lite blyg. 

Men jag vill också jama lite. 

Det har varit så mycket fokus på brorsan eftersom han är helt bekväm med TT (Tillfällig Tvåbening). 

Jag brukar hålla mig lite i bakgrunden. 

Kanske höjer en tass och säger: inga foton, tack! 

Men den här TT har varit mycket förstående. 

Hon vet hur man krymper ihop på golvet och hur man blinkar långsamt eller titta bort. 

Därför har jag kännt mig mer och mer modig. 

Första dagen tittade jag på när TT och brorsan lekte. 

Andra dagen gick jag ut i köket och åt när TT satt där. 

Tredje dagen kom TT med en massa spännande bollar och något konstigt som luktade väldigt gott. 

Jag var ju bara tvungen att slicka på den och precis när jag kastade mig på sidan för en underbar myntarus så kom brorsan och knyckte den! 

Nåja, jag gillade även bollarna som pinglade. 

Och idag kände jag mig rätt modig. 

Hoppade runt och lekte med bollar ända ut i hallen. 

Jag tog även en sväng in till sovrummet. 

Dessutom hade brorsan och jag spaning på fjäderkottletter som fanns på balkongen. 

Och där var jag faktiskt lite mer taggad. 

Jag ville verkligen ha den där pippin... 

Så jag började smyga mot balkongdörren. 

TT han ta en bild till innan jag rusade! 

Och till slut blev vi trötta. 

Då var det vila som gällde. 

Ser ni mig? 

Jag låg längst upp, där kände jag mig helt trygg. 

TT skulle nödvändigtvis ta närbilder. 

Vad det nu skulle vara bra för... 

Och till slut kunde hon inte hålla sig utan lade sin hand uppe vid mig. 

Det tyckte jag var en aning oförskämt. 

Så jag tryckte mot den med min tass, mest klorna. 

Och det var faktiskt inte så farligt. 

Jaha ja, och nu, när jag känner mig rätt bekväm med TT så kommer det en annan TT imorgon. 

Det var då som kattsingen! 

Hej på er. 

/Sonja