Mjau, Sonja heter jag. 

Jag är lite blyg. 

Men jag vill också jama lite. 

Det har varit så mycket fokus på brorsan eftersom han är helt bekväm med TT (Tillfällig Tvåbening). 

Jag brukar hålla mig lite i bakgrunden. 

Kanske höjer en tass och säger: inga foton, tack! 

Men den här TT har varit mycket förstående. 

Hon vet hur man krymper ihop på golvet och hur man blinkar långsamt eller titta bort. 

Därför har jag kännt mig mer och mer modig. 

Första dagen tittade jag på när TT och brorsan lekte. 

Andra dagen gick jag ut i köket och åt när TT satt där. 

Tredje dagen kom TT med en massa spännande bollar och något konstigt som luktade väldigt gott. 

Jag var ju bara tvungen att slicka på den och precis när jag kastade mig på sidan för en underbar myntarus så kom brorsan och knyckte den! 

Nåja, jag gillade även bollarna som pinglade. 

Och idag kände jag mig rätt modig. 

Hoppade runt och lekte med bollar ända ut i hallen. 

Jag tog även en sväng in till sovrummet. 

Dessutom hade brorsan och jag spaning på fjäderkottletter som fanns på balkongen. 

Och där var jag faktiskt lite mer taggad. 

Jag ville verkligen ha den där pippin... 

Så jag började smyga mot balkongdörren. 

TT han ta en bild till innan jag rusade! 

Och till slut blev vi trötta. 

Då var det vila som gällde. 

Ser ni mig? 

Jag låg längst upp, där kände jag mig helt trygg. 

TT skulle nödvändigtvis ta närbilder. 

Vad det nu skulle vara bra för... 

Och till slut kunde hon inte hålla sig utan lade sin hand uppe vid mig. 

Det tyckte jag var en aning oförskämt. 

Så jag tryckte mot den med min tass, mest klorna. 

Och det var faktiskt inte så farligt. 

Jaha ja, och nu, när jag känner mig rätt bekväm med TT så kommer det en annan TT imorgon. 

Det var då som kattsingen! 

Hej på er. 

/Sonja