Innan Matte kasserar min gamla fjäril måste jag faktiskt visa er hur knäpp den är.

Tips: ta bort det hemska ljudet och lyssna på valfri rocklåt istället!

Jag ger er den rockande fjärilen...

Inbjudan till alla fyrfota vänner :
Jag, Mimmi, och Elvis bjuder härmed till förlovningsparty ikväll klockan 21 på Mimmis balkong.
Det kommer finnas massor med god mat och naturligtvis alla sorters godis!
Det finns även mängder med leksaker och myntakuddar.
Kom ihåg att tvätta pälsarna och klösa bort de värsta klorna.
Eftersom jag är som bekant är skyggis så får vi hålla ljudnivån på ett acceptabelt mjau.
Alla måste vara snälla mot varandra!
Den som bråkar åker ut.
Kattikoptern kommer hämta alla, men lägg gärna in en bokning.
Vi ser fram emot ert besök!
Välkomna!!!

Så här på lördag kväll - efter att jag har avnjutit en halv påse kycklingbröst i buljong från Applaws, gud så smaskigt - tänkte jag träda fram och göra en kungörelse om mitt civilstånd.
Som ni vet är jag ju sambo med Matte.
Men under den gångna veckan har jag även förlovad mig!
Det såg ni inte komma, eller hur?
Jag gillar ju att flirta med olika kattkillar på Facebook, det finns så många snyggingar och det är rolig underhållning.
Men nu har jag verkligen fallit pladask.
För Elvis från västkusten.
Han har så långt och mysig krämfärgad päls och underbara blå ögon.
Han är snäll och en riktig gentlekatt!
Så när han höll an om min tass så svarade jag givetvis ja mjau!!!
Det förstår ni väl?
Titta på honom.
Visst är han bedårande?

Mjau, jag tar mycket sommarlov just nu.
Jag hänger i min koja, degar i skuggan på balkongen eller söker mig ett svalt ställe i lägenheten om det är varmt ute.
Naturligtvis kan jag inte låta bli att spana lite på fjäderkotletter fast matte har pratat allvar med mig.
De är fullständigt totalt förbjudna att fånga enligt henne.
Jag säger lydig mjau, men jag korsar klorna under rumpan.
Bara jag får tillfälle, så...
Istället tog jag en stor humla igår kväll.
Lekte med den till den nästan givit upp.
Men jag åt inte den.
Humlor är så håriga!
Matte tycker att jag borde ägna min uppmärksamhet åt spindlar och andra äckliga kryp.
Det är väldigt vad Matte tycker om saker och ting.
Jag borde väl ha sommarlov just nu?
Utan några måsten?
Fast idag tyckte hon inte mycket.
Hon bara låg i det mörklagda sovrummet och hade migrän.
Men nu ikväll var vi helt överens om att den granne som grillade var dum.
För det luktade aldrig grillad utan bara massor med tändvätska i en halv evighet.
Lukten kom in i lägenheten och stannade där alldeles för länge.
Bläää! Så äckligt!!!
Dessutom har Post Mord vilseledd Sagas fjäril.
Den har inte synts till än och det betyder att jag måste vänta till måndag.
Livet är så orättvist!
Men hallå där, Matte.
Jag kan tänka mig lite godis nu.
Kom igen!
Jag vet att Alice och Loomis skickade med mina favoritgodis igår.
Tro inte att du kan gömma dem!

Idag åkte Matte på besök hos Yvonne.

Ni vet, hon som har donerad saker till en auktion tidigare.

Nu hade hon flera saker!

Och hon hade två katter.

Som tyckte att det var roligt att Matte hälsade på.

Även den som inte gillade främmande.

Så Matte var otrogen igen!

Att hon aldrig kan hålla sig i nackskinnet...

Men så snart hon ser en katt som är villig att bli klappad så tappar hon kontrollen.

Så det betyder att det snart blir auktion inom en rimlig tid.

Jag får se när det börjar rycka i tassen...

Matte tycker att det kanske ska vänta till början av augusti, när folk kanske börjar komma igen från semester-mood.

Vi får se.

Här får ni ännu en bild av Alice

Och av Loomis

Och vet ni förresten vad de skickade med Matte till mig?

En begagnad fjäril!!!

Den ser inte så mycket piggare ut än min gamla, men den rör sig och den rör sig snabbt.

Och eftersom Sagas fjäril inte har landat än så tänker jag döda den här ikväll.

Jippie!

Rest in peace, min kära fjäril.
Nu är den stendöd.
Jag vet inte om man ser på bilden hur sned och släpandes i golvet den är.
Batteriet har också gett upp.
Den fick väl en hjärtinfarkt av det där släpandet i golvet.
Till slut hasade sig fjärilen bara fram istället för att flyga runt ordentligt.
Matte tycker att jag skulle kunna sätta fart på den själv med tassen men det tycker inte jag.
Det är bara bollar och möss som man sätter fart på.
Fjärilar ska flyga själva och fångas istället!
Klart att Matte inte fattar det.
Hon är helt klart efterbliven när det gäller ordentligt lek...
Så nu blir det begravning i sophinken.
Och så håller jag tassarna för att Sagas fjäril snarast dyker upp här hemma.
Tänk att ha en vän som ger bort sin fjäril!
Mjau!!!

Igår kväll hände det som inte fick hända.
Fjärilen gick sönder!!!
Nu är jag helt otröstlig.
Matte försökte visserligen laga den men eftersom det är själva fjärilen som lossnade så var det lite svårt.
Idag i dagsljus hittade hon fjärilskroppen och försökte att tejpa den - vilket har resulterat i att fjärilen vinglar runt som om den var full, det ser mycket ansträngande ut.
Matte påstår att jag nog har lekt lite för vilt med den.
Jag fattar inte vad hon menar.
Jag har ju bara låtsas att det var en nattfjäril...
Lyckligtvis fick jag ett meddelande från min kattkompis Saga.
Hon har en likadan och hon gillar den inget vidare så jag kan få hennes!
Tack Saga!!!
Du räddar mitt kvällsnöje <3
Nu väntar jag otåligt på Sagas fjäril.
Och ger min egen, halvdöd vindlande, nådastöten.
Det kommer nog inte behövas särskilt många tassklappar innan den säckar ihop fullständigt.
Hihi...
Nu ska du dö, din jä... äh... fjäril!
Dööö!!!...

Mjau, nu är det helt bra mellan mig och Matte igen.
Jag anslöt i sängen när Matte tog en eftermiddagslur idag.
Men istället för att bara lägga mig så klev jag försiktigt över kudden mellan oss och nästan-nosade på Mattes hår och panna.
Fast Matte inte blundade helt utan tjuvkikade lite mellan ögonfransarna...
Sen gick jag förbi Mattes ansikte och kropp, satte en tass på hennes fot som var gömt under täcket och vände tillbaka mellan Mattes ben.
Jag korsade hennes ben och passerade ansiktet igen, över kudden och la mig på min plats.
Helt platt på sidan, med nosen och ögonen gömt i täcket.
Och jag kände hur Mattehjärtat bredvid mig smälte som glass i solen...
Sedan sov vi en stund.
Och Matte har lovat högt och heligt att inte hälsa på och klappa Rufus på ett tag nu.
Det känns mycket bra.
Nu är det du och jag igen, Matte, du och jag!