Jag har äntligen kommit på en sak.
Det där med väckning!
Tänk att det tog mig så lång tid.
Men nu vet jag.
Det är bara att ställa sig i sovrummet och jama.
Jama högt.
Matte fattar.
Hon mer eller mindre ramlar ur sängen och öppnar balkongdörren.
Ja, vad trodde ni?
Frukost är inte alls lika viktigt.
Det är balkongen som gäller här!
Än har jag inte bestämt mig för en exakt tid.
Det beror lite på vädret och hur pigg jag själv känner mig.
Ibland får Matte sovmorgon.
Men ibland finns det ingen pardon klockan sju.
Mjau, jag är ju en sofistikerad katt.
Jag väcker ingen före klockan sju på morgonen.
Så jag fattar inte varför Matte stönar ibland?
Jag kanske borde rikta in mig på det populära klockslaget fem istället, det är väl gängse bland katter?...