Fattar ni hur underbart det är att Matte bara är min igen?
Visserligen är hon seg som gammal kola.
Men hon har tid och ork att leka med mig flera gånger dagligen.
Det älskar jag!
I förmiddags lekte vi så länge att Mattes fot somnade där hon satt på huk.
Men hon ville inte röra den eftersom jag höll på med kattmynta och rullade runt bara 30 cm ifrån henne.
Hon har redan fått en motvillig handpuss - hennes senaste grej, att hålla fram handryggen för att få en puss.
Det får hon ibland.
Om jag inte låtsas att jag inte ser eller vändar demonstrativ ryggen till.
Ibland får hon en luftpuss och ibland en puss som kittlar.
Den senaste varianten fick hon på armen när jag passerade henne under leken.
Då blev hon glad!
Mjau, nu tror jag att det är dags för en lekstund till.