Mjau, idag blev Matte lite irriterad på mig.
Hon skulle plocka saker från ena ändan av lägenheten till den andra.
När hon bär på något vill hon inte ha en katt mellan fötterna.
Eller "håll dig ur vägen nu" som hon fräste när hon hade snubblat över mig för andra gången.
Jag blev naturligtvis mycket förnärmad.
Hon fattar ju inte att hon utan min hjälp inte skulle klara något alls!
Jag som troget följer henne överallt i lägenheten.
Och som inte tröttnar även om hon bara går fram och tillbaka.
Det är så mycket som tvåbeningar inte fattar.
Men jag vet ju att hon bara är en dum människa.
Dessutom är hon den enda som jag faktiskt älskar.
Så jag förlåter henne alltid.
Lite gos och kli under hakan och på kinderna så är allt bra igen.
Mjau!