Ni var många som gissade igår. 

Och ni undrade över precis rätt saker. 

För nej, jag ligger inte i Mattes knä och har inga planer på att göra det just nu. 

Även om jag har blivit en riktig gospropp. 

Med andra ord - det var inte jag på bilden! 

Men visst såg det ut precis exakt som jag? 

För att det var en bild på min biologiske son. 

Honom som jag var tvungen att ge bort på en gång eftersom jag var alldeles för sjuk för att jag hade kunnat sköta honom själv. 

Alla andra ungar dog. 

Men Viking blev uppfödd med flaskan och klarade sig. 

Han blev omhändertagen och adopterad av fina Angelica som gjorde allt för honom. 

Och fast jag befann mig sedan i samma lägenhet som jourhem som han så var han inte min utan Angelicas son. 

Jag har inte född honom själv, inte diad honom, inte tvättat honom och inte lärt honom något om livet. 

Och det var nog lika bra eftersom jag var fruktansvärt skygg medan han växte upp i total trygghet. 

Bilderna ger en liten hint om hur jag antagligen har sett ut som liten. 

Fast jag själv levde ute med en mamma som lärde mig att allt i livet är farligt. 

Han växte upp till en stilig ung kille och Matte träffade honom när hon kom för att hälsa på mig innan adoptionen. 

Han liknade mig väldigt mycket och Matte häpnade alltid när hon såg en bild på honom. 

Men så blev han sjuk. 

Allvarlig sjuk. 

Och var tvungen att somna in för några veckor sedan. 

Bara fyra år gammal. 

Matte blev riktigt chockat när hon fick reda på det för några dagar sedan. 

Och nu har vi lite stilla sorg här hemma. 

För även om han aldrig riktigt var min son så har jag ändå burit honom i min mage. 

Han skulle inte ha funnits utan mig. 

Vila i frid fina Viking. 

Tack till Angelica för bilderna.