Nu har Matte verkligen slagit alla sömnrekord.
Hon låg i sängen igår kväll halv tio och och gick inte upp förrän klockan halv tre idag.
Förutom toabesök, vattendrickandet och mata mig och öppna balkongdörren har hon alltså sovit i minst 15 timmar.
Jag tror hon håller på att bli en katt...
Som den snälla katt jag är så anpassade jag mig förstås.
De sista fyra timmarna tillbringade jag faktiskt på andra sidan sängen för att hålla henne sällskap.
Men när Matte äntligen gick upp så gjorde jag samma sak.
Och när Matte åt "frukost" så passade jag på att äta en sen lunch.
Nu när Matte sitter i soffan och håller på med telefonen så körde jag lite tassboll för det brukar få henne att le.
Hon pratade mycket med mig och vi blinkade en massa åt varandra.
Sen gick sen ut på balkongen.
Det är väl ingen som kan påstå att jag inte är en empatisk katt!
Dessutom njuter jag av att Matte är hemma.
Det här är en bra dag om ni frågar mig.