Nu händer det som inte får hända - Matte ska åka bort i tre dagar.

Hon ska åka bort utan mig.

Jag ska stanna hemma, ensammast i välden!

Stackars mig!

Visserligen ska jag ha kattvakt men hallå - en främmande människa?

Vad tror Matte egentligen?

Inga balkongvistelser.

Inga galna lekupptåg.

Ingen som kommer svara när jag är pratsjuk eller känner mig ensam på kvällen och natten.

Ja du hör ju, det går inte!

Jag vägrar.

Vänligen signera protestlistan längst ner.

Gissa vem som är kattvakt?

Rufus matte.

Ha! Jag borde visserligen hämnas på Matte och Rufus genom att starta en kärleksaffär med Rufus matte!

Vad tror ni om det?

Fast jag vet inte om jag kan hantera en människa till.

Har ju redan fullt upp med Matte...

Suck.

Morr.

Suck.

Morr.

Hejsan undersidan av soffan...

Här är jag igen.

Suck...

Morr...

Igår var Rufus matte här.

Jag tycker egentligen inte om besök.

Men jag är ju så himla nyfiken...

Efter att ha rusad från under soffan ut till balkongen och efter några minuter samma väg tillbaka så smög jag fram under soffbordet.

Begrundade läget.

Sprang ut i hallen.

Hade tänkt att gömma mig i sovrummet - men dörren var stängt!

Vad mjausigen gör man då?

Mjau, man låtsas vara en cool katt.

Man släntrar in i vardagsrummet.

Låtsas vara intresserad av golvet.

Nosar på mattan...

(Vet ju att så länge Matte är där kan det egentligen inte hända mig något.)

Smygkikar på besöket.

Och till slut tröttnar och sätta sig i säkerhet på balkongen.

Pust...

Matte tyckte i alla fall att jag var jätteduktig!

Fick lite extra godis sen :)