Mjau, jag trodde att ni skulle bli glada för att mjauktionen faktiskt verkligen är på gång nu.
Men jag jobbar väl på då.
Matte har fotograferat alla vinster, vissa från alla håll och kanter.
Så om allt går bra och alla dessa katter nedan samarbetar så blir det kanske mjauktion på måndag.
Men som ni vet så kan man aldrig lova något exakt med en sådan Matte som min.
Man vet aldrig vilka dumheter hon ska hitta på...
Hon fick i alla fall sovmorgon till klockan 11 idag.
Efter att hon hade legat vaken mitt i natten.
Jag är ju mycket generös med sovmorgon om det behövs.
Jag rör inte en fena förrän jag är säker på att Matte är vaken.
Mjau!

Mjau, vi idkar ju sängläge här hemma just nu.
Och jag tror mjausicken att vi även ska fortsätta med det även imorgon.
Tre dagars återhämtning är väl det minsta som man kan begära.
Men Matte får vara uppe för mat och medicinintag.
Och idag fick hon en liten stund till innan jag föste henne tillbaka till sängen.
Bara precis så länge som det tog att plocka fram tio fina saker till mjauktionen.
Inget mer än så.
Vi får ta det i små bitar.
Men då vet ni i alla fall att första steget är taget.
Imorgon kanske Matte får fotografera allt.
Kanske.
Mjau!

Mjau, som den vårdkatt jag är så har jag ordinerad sängläge åt Matte idag.
Det blev ju lite för mycket de senaste dagarna och då behöver hon vila ordentligt.
Igår kväll var hon så trött att hon trampade mig på tassen.
Igen.
Snart har jag nog helt platta tassar...
Jag skrek att hon skulle se sig för.
Och naturligtvis bad hon tusen gånger om ursäkt.
Vilket jag godkände alldeles för snabbt.
Jag borde ha propsat på skadestånd i form av godis.
Ska försöka komma ihåg det till nästa gång.
Som ni kanske förstår så är det inte särskilt roligt med en övertrött Matte.
Om hon inte skadar sig själv (genom att gå in i dörrkarmen till exempel) så trampar hon på mig istället.
Livet är inte så lätt just nu.
Jag kommer nog att ordinera minst en till dag i sängen.
Dessutom är det ju så mysigt.
Och jag behöver fylla på mitt gos-konto.
Tänk så mycket gos som jag gick miste om både tisdag och onsdag.
Inga klapp på huvudet eller kli under hakan på många timmar.
Så kan jag inte ha det.
I alla fall inte i längden.
Mjau!

Mjau, även idag låg jag i hallen när Matte kom hem.
Direkt innanför dörren.
Och det syntes att jag hade halvsovit där ett tag.
Men vad ska man annars göra när man väntar?
Och två dagar i rad dessutom.
Det blir många timmars väntan.
Matte har lovat att hålla sig hemma nu i flera dagar.
Sedan ska hon tydligen vara kattvakt igen nästa vecka.
Men det är i alla fall här i huset.
Då ska hon inte åka någonstans.
Någon måtta får det ju vara.
Dessutom är hon hemsk trött nu.
Hon har lekt med kattungar idag och klappat kattmammor.
En av mammorna rymde faktiskt, men bara inomhus.
Hon var nog lite trött på ungarna och ville ha lite egentid...
Sedan har hon gosat med den här sötnosen.
Himla söt är han.
Och han jamar inte utan piper mer som en kattunge fast han är vuxen.
Det blir alltid mycket pipande så snart han ser Matte.
För då vill han ha både gos och godis.
Och det får han så klart.
Mjau!

Mjau, idag smet Matte iväg igen.
Hon lovade visserligen att hon snart skulle vara tillbaka men jag anade redan då att hon inte talade sanningen.
Och naturligtvis hade jag rätt.
Jag låg i hallen och väntade.
Och väntade och längtade.
Till slut kom hon hem och då såg jag direkt att hon var rökt.
I dubbel bemärkelse.
För när hon klappade mig så var det mycket tydligt vem av oss som hade ätit rökta räkor och vem som hade matvägrat dagen.
Herrejamine vad hennes händer luktade!
Jag nosade och nosade och nosade lite till.
Och så ställde jag naturligtvis den alldeles självklara frågan - varför fick inte jag???
Matte påstår att man inte kan ta med sig färska rökta räkor från en restaurang.
Men det tror jag är bara en dålig ursäkt.
Hon är verkligen rökt.
Tyvärr kan jag ju inte låta bli att vara så himla glad när hon kommer hem.
Oavsett om hon bara har gått till brevlådan eller om hon har varit borta många timmar.
Jag blir alltid så väldigt glad.
Sedan blev jag hungrig.
Dels för att jag inte hade ätit under alla timmar som hon var borta.
Och för att hennes händer definitivt stimulerade min aptit.
Jag åt dubbla portioner och sedan gick vi för att lägga oss.
Matte är ju alltid rätt död när hon kommer hem efter att ha smitit.
Och jag kan rapportera att det inte är illa att gosa med räkluktande händer.
När man är mätt är det riktigt mysigt.
Matte själv tycker inte att det är det minsta mysigt att lukta räkor.
Hon tvättade händerna tre gånger med tvål och en gång med diskmedel.
Utan minsta resultat.
Om det inte går över till imorgon kommer hon definitivt att bli poppis på katthemmet...
Mjau!

Mjau, idag körde vi balkonghäng.
Eller Matte envisades med det.
Och som hennes övervakare hade jag inget annat val än att hänga med.
Men som vanligt höll jag mig i skuggan.
Efter en stund tyckte jag att vi kunde gå in igen så jag buffade på Matte.
Men hon vägrade.
Så jag gick runt och inspekterade samtliga blomkrukor.
Det var rätt mycket jobb.
Så jag sträckte ut mig i skuggan igen.
Sedan började Matte vifta lite med handleden där hon har klockan.
Då blev det en solkatt som hoppade runt och då hoppade jag naturligtvis efter.
Jag älskar att jaga solkatter!
Så jag roade mig en bra stund med detta.
Men sedan tyckte jag verkligen att vi skulle gå in igen.
Först verkade det som om Matte lyssnade på mig.
Men hon gick bara in för att hämta vattenkannan och en sekatör.
Efter lite vattning klippte hon en bit av tomatplantorna.
De rackarna blev så glada när de äntligen kom ut att de redan hade tredubblats på både längden och bredden.
Matte tyckte att det var alldeles för mycket blad.
Därför klippte hon lite så de skulle fokusera på tomaterna istället.
Jag hade däremot fått nog och gick in själv.
Inte minst för att några Jas flygplan dundrade förbi för kanske tionde gången över vår hus.
Det låter alldeles för mycket för små känsliga kattöron.
Matte däremot fick feeling med sekatören och klippte även lite i svartvinbärsbusken.
Antagligen helt fel årstid men vem orkar bry sig?
Inte jag i alla fall.
Sedan plockade Matte även vissna blommor från pelargonerna när hon nu ändå höll på.
Men eftersom de har förökat sig så himla mycket så hade hon lite svårt att komma åt.
Det är faktiskt bara jag som kommer åt alla krukor med pelargoner.
Men jag har inga intentioner att vårda dem.
Någon måtta får det vara.
Det räcker med att behöva bo i en djungel.
Mjau!

Mjau, jag fäller päls alltså finns jag.
Enkelt, eller hur?
Jag vet inte varför tvåbeningarna ska klaga så mycket på vårt fina hår.
Kanske är de avundsjuka?
Så måste det givetvis vara.
Egentligen skulle de också vilja ha en vacker päls istället.
Jag har jobbat länge på att pälsificera Matte.
Det är inte så enkelt.
Varje gång som man tror att man har lyckats så tvättar hon ansiktet eller byter kläder.
Men jag tänker inte ge upp.
Jag fortsätter mitt idoga arbete.
Jag är helt säker på att Matte vill ha päls.
Mjau!

Mjau, jag fortsätter att jobba hårt.
Idag var vi en stund på balkongen.
Matte vattnade blommor och tomatplantor och plockade de sista svartvinbären.
Sedan tankade hon lite d-vitamin.
Själv gillar jag inte solen på eftermiddagen så här års men jag följde ändå med ut och satte mig under balkongbordet.
Då fick jag skugga.
Jag solade bara rumpan en stund.
Vanligtvis är jag bara ute på morgonen och på kvällen på balkongen.
Men jag tar min självutnämnda bevakning på stort allvar.
Och jag har alltid varit en mycket uppmärksam katt.
Mig går det inte att smita ifrån.
Tro inte att Matte inte har försökt...
Idag har jag dock begärt ob-tillägg i form av godis.
Och det fick jag helt utan förhandling eller att behöva koppla in facket.
Sedan har vi lagt klart ännu ett pussel.
Jag envisades med att vara med.
I alla fall bredvid på soffan och mycket uppmärksam.
Jag är medveten om att jag inte får leka med bitarna.
(I alla fall inte när Matte ser på...)
Det kommer att bli en mjauktion snart, det lovar jag.
Och det är ju inget fel på att vänta tills tvåbeningarna får lön.
Eller hur?
Mjau!