Mjau, det här är tassen som fastnade igår.
Som ni ser så är det inget fel på den.
Matte fick även hålla den som tack för hjälpen.
Eller hålla och hålla...
Men jag lade den i hennes hand i alla fall.
Som en liten uppskattning.
Och för att jag tycker så mycket om henne.
Det är ju lätt att få lite panik när man sitter fast.
Då är det skönt med en Matte som behåller lugnet.
Men nu tänker jag faktiskt glömma hela den historien.
Mjau!