Mjau, idag var jag verkligen bekymrad över Matte.
Hon mådde pyton helt enkelt.
Förutom ryggskottet som vägrar att ge med sig fick hon även väldigt mycket värk på annat sätt.
Så till slut blev hon både illamående och svimfärdig fast hon redan låg ner.
Naturligtvis fanns jag vid hennes sida och lade märke till att hon inte mådde bra.
Jag försökte att pussa lite extra på henne och spann i hennes öra att allt skulle ordna sig.
Men hon verkade inte ens lägga märke till att jag fanns där.
Och när hon gjorde en akut utryckning till badrummet så fräste hon åt mig för att jag ville följa hennes steg.
Hon tyckte att jag var i vägen.
Fast jag var ju bara bekymrad över hennes mående och ville visa att jag brydde mig.
Matte är väldigt dåligt på att visa tacksamhet när hon mår dåligt.
Men jag är van och har överseende.
Nu hoppas jag bara att hon mår bättre snart och att det blir lite gos innan jag ska sova.
Mjau!