Mjau, det blåser storm.
Den viner och ylar och trycker mot glasrutorna som aldrig förr.
Jag misstänker att den fryser och vill komma in.
Men det får den inte.
Så därför går den bananas på balkongen.
Matte ångrar djupt att hon inte har hunnit ta in pelargonerna.
Nu leker stormen kägel med dem.
Jag fick upp ännu ett minne.
Idag för nio år sedan avslutade jag min första mjauktion!
Då hade jag bara bott hos Matte i ett drygt halvår.
Jag var fortfarande väldigt skygg.
Men även en skyggis kan hålla i en mjauktion.
Jag undrar om det finns någon här som har varit med redan då?
Det skulle vara kul att höra.
På den tiden låg jag mycket på min favoritplats på den gröna kudden längst upp på bokhyllan.
Där uppe kändes det tryggt.
Eller längst in under soffan...
Tänk så långt som jag har kommit sedan dess.
Jag är en mycket stolt liten katt.
Mjau!