Mjau, det är lite bättre idag med ljuden i huset.
Lite.
Alla har helt klart inte fått ta del av mejlet eller bryr sig inte.
Och bollspelandet har flyttats delvis till lägenheten.
Vilket råkar vara lägenheten över oss.
Så Matte har skrivit ännu ett mejl.
Den här gången till företaget som äger och hyr ut den lägenheten.
Visst, det har regnat en del idag.
Men man kanske kan spela ute mellan skurarna eller helt enkelt ägna sig åt något annat.
Tänk om jag hade varit en skällis istället och hade ägnat stor del av dagen med att skälla.
Då skulle inte grannarna vara glada heller.
Åt andra sidan skulle hon då ha kunnat släppa ut mig och låta mig skälla varje gång det är oväsen.
Hihi.
Men nu är jag ju bara en liten katt som är rädd för det mesta.
Men det är i alla fall inte lika många skrikande barn i loftgången idag.
Man får vara glad åt alla förbättringar.
Nu ska jag natta Matte och så hoppas jag att vi får ordentligt med sömn.
Mjau!

Mjau, vi är fruktansvärt trötta på turisterna.
Redan nu.
Det är ju inte ens juli.
De väsnas precis hela tiden.
Dag som natt.
Ute och inne.
Både vuxna och barn.
Jag får ont i öronen och Matte får ont i huvudet.
Och så blir hon trött och grinig när hon jämnt blir störd när hon sover.
Hon har sagt till några gånger utan särskild bra resultat.
Så idag kokade hon över och mejlade till styrelsen.
Nu har det precis kommit ett allmänt mejl till alla om ordning och hänsyn.
Vi får se om det ger resultat.
Problemet är ju främst turisterna som hyr veckovis av bostadinnehavare.
Och de bryr sig inte.
Dessutom får ju dessa inte mejlet.
Idag flydde Matte några timmar ut på landet.
Med resultatet att myggen åt upp henne.
Nu har hon dock lärt sig hur hon behöver göra - äta allergitabletter.
Det är helt enkelt pest eller kolera, som Matte uttrycker det.
Jag hoppas verkligen att det blir bättre nu.
Jag vill inte behöva gömma mig titt som tätt på grund av läskiga ljud.
Mjau!

Mjau, efter ännu en mycket varm dag blev det regn till slut och då sjönk äntligen temperaturen med några grader.
Jag satt ganska länge vid den öppna balkongdörren och bara tittade på vattendropparna och andades den sköna luften.
Imorgon ska det inte bli lika varmt alls.
Det kommer att bli skönt.
Men nu är lägenheten ganska varmt och det kommer att ta tid innan det jämnar ut sig.
Matte är väldigt glad att hon redan förra året köpte en sådan där kylande täcke.
Eller det ser mer ut som en tunn filt i två lager.
Jag gillar inte att ligga på den men Matte säger att hon aldrig skulle få en blund i värmen utan den.
Så bara hon är nöjd så är jag också det.
Nu har det slutat regna och jag ska ut på balkongen och kvällsspana.
Det är en mycket viktig sysselsättning om ni inte visste det.
Och det gör att jag sedan kan gå och lägga mig med Matte och sova lugnt trots att jag egentligen inte är så trött på grund av ljuset.
Mjau!

Mjau, jag tror att jag har nådd smältpunkten.
Nästan i alla fall.
Fast det är kväll nu.
Matte stängde balkongdörren redan klockan elva idag.
Hon sa att vi skulle klara oss bättre utan syre än med för mycket värme.
Sedan tog vi det extremt lugnt.
Men ibland sneglade jag mot dörren och vid nittontiden ville jag verkligen gå ut.
Till slut gav Matte med sig.
Men det tog inte lång tid innan jag kom in igen och kastade mig på golvet.
Det kändes som om jag hade bränt pälsen!
Matte själv vägrar att ens titta ut.
Hon säger att termometern gör henne deprimerad.
Men jag ska snart göra ett försök igen.
Jag behöver frisk luft.
Hur har ni det i värmen?
Mjau!

Mjau, Matte är väldigt dåligt på att ta bilder på katthemmet just nu.
Men ni kanske kommer ihåg den här tjejen?
Hon kom till katthemmet för ungefär ett år sedan och har utvecklats en hel del sedan dess.
Men hon är också noga med att inte skynda för snabbt.
Så när Matte gick in till henne idag satt hon ute i rastgården.
Matte tittade genom kattluckan och ropade på henne och då kom hon in.
Antagligen för att Matte har haft med sig hennes absoluta favoritgodis de senaste veckorna.
Sedan glufsade hon glatt i sig.
Förra veckan nosade hon på förpackningen medan Matte höll den i handen.
Idag nosade hon på Mattes hand.
Eller snarare hennes tumme.
Men man får vara glad för det lilla.
Matte blev i alla fall väldigt glad.
Hon älskar alla dessa små framsteg.
Och jag älskar när hon kommer hem till mig igen.
Mjau!

Mjau, jag tänkte berätta lite om min kompis Malte.
Många känner ju till honom.
Igår fick stackars Malte åka till veterinären för att röntga munnen.
Sedan opererade de bort tre tänder på honom.
Kan ni tänka er?
Stackars Malte som gillar att knapra torrfoder måste nu enbart äta blötmat i några veckor.
Naturligtvis kör han med sin matte och låta henne köpa massor med olika sorter och smaker och konsistenser.
För att sedan noga överväga om något av det är ätbart.
Men han är väldigt duktig och äter sin medicin också.
Den behöver han för att slippa ha ont efter att ha blivit misshandlad.
För visst är det misshandel att stjäla tre tänder?
Klart det är.
Jag tänker att vi alla kan skicka goda tankar till Malte så att han kryar på sig snabbt och att stygnen inte går upp.
Och att det inte blir som när Matte opererade bort några tänder.
För då blev det bara elände i många veckor och inflammationer.
Matte var tvungen att äta genom sugrör länge.
Krya Malte!
Mjau!

Mjau, vi tar det fortfarande väldigt lugnt.
Det går lite bättre nu för Matte men hon behöver ändå vila en hel del.
Hon blir trött mycket snabbt.
Alltså ännu snabbare än vanligt.
Men det gör ingenting.
För jag älskar att vila tillsammans med henne.
Varje dag igen.
Dessutom har vi ju sommarlov.
Då är det väl meningen att vila?
Och förresten - så här mellan oss - så har Matte faktiskt husarrest.
Inte för att hon vet om det.
Jag tänker inte säga något till henne om hon inte tänker lämna lägenheten.
Men annars måste jag nog sätta ner tassen.
Någon måste ju se till hennes bästa.
Och som vanligt är det jag.
Mjau!

Mjau, jag har väldigt mycket kärlek under allt mitt fluff.
Jag ställer inga krav utan jag ber om saker.
Tyst.
Jag vet precis hur Matte fungerar och hur hon vill ha saker och ting.
Och hon vet precis hur jag fungerar och vad jag vill.
Sedan händer det att hon inte ger mig något som jag vill ha av olika anledningar.
De stora bladen från krotonen till exempel eftersom de är giftiga.
Som om jag skulle vara så dum och tugga på dem.
Och fast hon vet att jag älskar dem.
Jag vet inte hur ni gör.
Men när man ger en present så ger man ju ofta bort något som man själv gillar, eller hur?
Så även om jag visar min kärlek till Matte många gånger varje dag så vill jag ge henne något extra ibland.
I morse när hon gick upp så såg hon att jag hade lagt ett stort blad till henne framför sängen.
Till henne!
Annars hade jag ju lagt det under sängen till min samling av torra löv.
Men jag ville ge henne något av det bästa jag vet.
Det är kärlek, det.
Mjau!