Mjau, idag har Matte slutligen sagt hejdå till killarna.
På fredag flyttar de till sitt föralltidhem.
Matte är både glad och ledsen samtidigt.
Det känns bitterljuv helt enkelt.
Naturligtvis kommer hon att sakna dem.
Men det har ju hela tiden varit meningen att de skulle få ett eget hem.
Och det finns andra katter (och kommer säkert alltid finnas) som behöver Mattes tid och omsorg.
Nu får vi hålla tummar och tassar för att allt kommer att gå bra och att killarna inte blir alldeles för blyga i sitt nya hem.
Men de har ju alltid varandra.
Mjau!