Mjau, som ni vet så är jag ingen direkt fan av skällisar.
Men sedan vi flyttade hit så har det bott en sådan i lägenheten under oss.
I början skällde han så snart han såg en annan hund ute.
Men senaste halvåret har det varit nästan tyst.
Den svarta luddiga pälsbollen har tappat orken.
Han har hostat en del senaste året.
Ville har blivit gammal.
Och imorgon kommer han att somna in.
Matte har klappad honom för sista gången idag.
Hon kommer att sakna honom.
Det kanske jag också gör.
Vem ska jag himla med ögonen åt sedan?
Hundar är ju lägre stående varelser än katter.
Det vet vilken katt som helst.
Men man kan faktiskt vänja sig vid dem.
Även om de är lite irriterande.
Vi har aldrig träffats men vi har naturligtvis känt varandras lukt mellan balkongerna.
Sov i ro, Ville.
Vi kommer att sakna dig.
Mjau!