Mjau, idag har Matte bara latat sig hela dagen.
Först sov hon till klockan 12.
Och naturligtvis väckte jag henne inte.
Jag kan vänta hur länge som helst på vad som helst bara Matte är här hemma.
Även om hon bara sover och sover.
Sedan väntade jag med benen i kors när Matte rensade mina två lådor och rusade dit så snart Matte lämnade badrummet.
När jag inte alls kan hålla mig brukar jag ställa mig i dörröppningen och yttrar ett försiktigt litet mjau.
Då fattar Matte på en gång och sätter sig på toalocket och säger att det är lugnt och att hon väntar.
Det är väldigt skönt när man förstår varandra så väl.
Själv brukar jag också veta vad Matte säger.
Inte minst för att jag är smart och har lärt mig en massa ord.
Naturligtvis vet Matte även när jag vill ha mat eller godis, när jag är trött, vill gosa eller leka och mycket annat utan att jag behöver säga minsta lilla ljud.
Men det vore väl konstigt annars efter att vi har bott ihop i 7,5 år.
Vi är så väl synkade att vi även vet när den andra vill buffa med huvudet och närmar oss automatiskt med huvudet.
Så långt är allt bra.
Men Matte har inte ens rört lillfingret för att komma vidare med mjauktionen.
Ingenting nytt på den fronten.
Men nu finns det i alla fall bilder.
Alltid något.
Mjau!