Mjau, jag vet inte hur ni gör.
Men jag har kommit fram till att varje gång som Matte unnar sig något gott så vill jag också ha.
Naturligtvis av mitt eget gott.
Så oftast när Matte fixar en kopp te på eftermiddagen eller kvällen och ska ha lite choklad till så gör jag det mycket tydligt att även jag borde få något.
Oftast fungerar det utmärkt.
Jag får godis innan Matte ens har smakat på sitt eget.
Ibland låtsas Matte som att det regnar, om jag redan har fått godis den dagen till exempel.
Och ibland är det jag som låtsas.
När jag ätit mina godis och Matte sitter i soffan och njuter så kommer jag och tänker att hon kanske, kanske har glömt bort redan.
Så då kräver jag godis igen!
Men det brukar Matte inte gå på.
Oavsett hur smäktande jag tittar på henne.
Ibland undrar jag om hon har ett hjärta av sten.
För ingen borde väl kunna motstå min blick när jag säger : jag vill också ha!
Ingen.
Förutom Matte...
Mjau!