Har ni också lekt i snön idag?

Det har jag gjort!

Lite över hela balkongen.

Matte missade dock att fota när jag satt i min koja.

Snö är rätt kul att gräva i.

Men man blir så förbaskat kallt om nosen och tassarna...

Hmmm.........

Det kanske räcker för idag?

Men Matte!!!

Jag vill gå in!

Flyttar på dig, tack!

NU !!!!!!!!!!

Idag var jag het på gröten.
Nä, inte på gröten utan på Sheba förstås!
Efter några dagar med Mjau blötmat var det het efterlängtad.
Det kanske förklarar varför jag inte kunde vänta.
Matte satt fortfarande på huk bredvid matskålen när jag inte kunde vänta längre.
Ja, även en skyggis kan ha dåligt med tålamod ibland...
Så jag tog mig en tugga precis bredvid Matte.
Det tyckte Matte var fin så hon pratade lugnt med mig och uppmuntrande mig att fortsätta.
Och ja, vad gör man när hon inte ger sig iväg?
Man äter förstås.
Och fortsätter äta.
Även om man nästan har kroppskontakt.
Farligt, farligt men härligt också...
Tänk att jag vågade!
Mjau.
Bilden är tagen vid ett annat tillfälle.

Idag hade Matte och jag ett långt samtal.
Om vad, kanske ni undrar?
Ingenting särskild.
Matte talade bara om för mig hur underbart, fin och söt och älskad jag är.
I sisådär en halvtimme.
Jag älskar verkligen att höra det!
Så jag satte mig så att jag kunde titta på Matte ordentligt när hon pratade och så höll jag med hela tiden.
Hur då?
Jag blinkade åt Matte hela tiden.
Och Matte blinkade tillbaka.
Min Matte är specialist på slow-blinkning!
Jag gillar när vi har dessa samtal.
Men det är sällan att vi håller på i en halvtimme.
Det var väldigt mysigt.
Men nu ska vi leka lite tillsammans, har jag bestämt.
Så jag måste sluta skriva.

Medans Matte läser Agatha Christie så gör jag mitt yttersta för att skapa den rätta inramning till henne.
I morse hittade hon följaktligen ett lik.
En till som hade fallit offer för poolmarodören!
Som ni vet har vi våra egna små dramer här hemma.
Och någon mystisk figur håller på att dränka sina offer i min leksakspool.
Det är alltid lika rysligt spännande...
Nu är ju Matte ingen Hercule Poirot direkt (hon är mycket snyggare) men hon brukar med omistlig säkerhet kunna peka ut förövaren.
Jag vet faktiskt inte hur hon bär sig åt.
Morden sker alltid på natten eller när hon inte är hemma.
Ändå spänner hon gång på gång ögonen i den skyldige, suckar djupt och säger något i stil med - inte nu igen!
Sedan brukar hon fiska upp liket, pressar ut så mycket vatten som möjligt och lägger den på tork, ehem, jag menar likbädden.
Och som ni kan se på bilden, den var stendöd!
Konstigt nog blir det aldrig några konsekvenser för mördaren.
Kanske för att vi saknar fängelse?
Eller för att jag redan är så imponerad av henne...

Har du gett några nyårslöften?

Matte och jag har inte gett några nyårslöften i år.

Vi bara jobbar på med våra liv på bästa möjliga sätt.

Då spelar det ingen roll om det tar sin tid.

Men vi har några mål.

Det där kommer vara lätt att hålla...

Det här jobbar jag på.

Matte vill också delge ett av hennes mål.

Den är inte så realistisk men det är ändå ett av hennes mål...

Ja, ni ser.

Mina mål är bättre grundad än Mattes!

Men en sak är vi helt överens om:

Mjau!

I morse gick Matte upp klockan alldeles för tidigt.

Jag hade påbörjat natten hos Matte i sängen men slutligen landat här - stolsdynan till balkongen som jag omvandlat till koja för länge sedan.

Matte får sitta utan dyna när hon sitter på balkongen...

När Matte skulle säga hejdå tyckte hon att jag såg så söt ut så hon var tvungen att fota.

Det uppskattades inte av mig.

Vem vill bli väckt mitt i natten???

Jag försökte som bäst att ge henne "the evel eye".

Inte för att hon brydde sig.

Men Matte!

Jag vill sova vidare!!!

Stick iväg till jobbet nu.

Försvinn!

Till slut gav hon sig iväg.

Och jag sov vidare.

Och vidare.

Och vidare...

Mjau, jag är så glad att det är tyst igen.

Inga smällar så långt örat når.

Vi börjar det nya året långsamt och beskedligt i soffan och sängen.

Det blir inte mycket gjort förutom att äta, sova och leka.

Matte "leker" med en bok ibland och så dricker hon en massa te.

Vi latar oss så mycket det bara går!

För imorgon jobbar Matte igen.

Jag har försökt att plundra julgranen några gånger...

Men Matte har sagt NEJ till det.

Det är inte ofta Matte säger NEJ så då är det bäst att lyssna på henne.

Hon har visserligen inte brytt sig så mycket om när jag har dragit ner några stjärnor i metalltråd och lekt med dem.

Då suckar hon bara och frågar om jag verkligen tycker att jag har för få leksaker?

Men i julas tillkom det tre fina glasstjärnor och de är tydligen NEJ.

Jag vet inte varför.

Kan ni förstå det?

Jaha ja, bäst att låta bli i alla fall...

Jag tar mig en till kattlur och Matte tar sig en till kopp te.

Ja, då har vi överlevd nyårsafton.
Med nöd och näppe.
Matte var lite dum.
Hon hade läst för mycket om att man ska låtsas som ingenting för att lugna katten.
Bullshit, säger jag!
Förra året pratade hon lugnande med mig hela kvällen och då var jag rätt lugn.
Igår kväll låtsades hon som ingenting och jag blev så rädd!!!
Jag vill ju ha min VIP-behandling på nyårsafton!
Jag är beroende av det för att hålla mig lugn.
Igår kväll försökte jag vara modig.
Jag käkade lite räkor vid halvtolv.
Men strax därpå blev det så mycket smällar att jag inte visste vart jag skulle ta vägen.
Jag sprang några gånger förtvivlad mellan vardagsrummet och sovrummet men det var lika hemsk på båda sidorna av huset.
Till slut gömde jag mig längst in under sängen.
Så Matte tillbringade tolvslaget liggandes på magen bredvid sängen, pratande med mig...
Det borde hon väl ha börjat med mycket tidigare?
Matte säger att hon skulle vilja mörda varenda en av hennes grannar i kvarteret.
De hade verkligen gått all in för sina fyrverkerier och det smällde något helt otroligt precis framför våra fönster.
Och eftersom husen står så tätt ekade det förstås ordentligt också.
Jag tillbringade en hel timme under sängen.
Sen vågade jag mig fram för att gå på lådan.
När det väl var helt tyst ute till slut lekte Matte med mig med något av mina favoriter.
Då släppte det helt.
Sen var det den vanliga kvällsrutinen och allt var bara bra igen.
Men när Matte hade lagt sig så kom jag och la mig på andra sidan sängen.
Det kändes bäst att vara nära Matte efter allt som hade hänt.
Där sov jag tryggt i några timmar.
Nu är jag redo för ett nytt år!