Idag hade Matte och jag ett långt samtal.
Om vad, kanske ni undrar?
Ingenting särskild.
Matte talade bara om för mig hur underbart, fin och söt och älskad jag är.
I sisådär en halvtimme.
Jag älskar verkligen att höra det!
Så jag satte mig så att jag kunde titta på Matte ordentligt när hon pratade och så höll jag med hela tiden.
Hur då?
Jag blinkade åt Matte hela tiden.
Och Matte blinkade tillbaka.
Min Matte är specialist på slow-blinkning!
Jag gillar när vi har dessa samtal.
Men det är sällan att vi håller på i en halvtimme.
Det var väldigt mysigt.
Men nu ska vi leka lite tillsammans, har jag bestämt.
Så jag måste sluta skriva.