Mjau, jag vet att jag har lovat er en mjauktion.
Men jag kan ju tyvärr inte fixa det alldeles själv.
Och Matte är, som ni vet, ganska så indisponibel just nu.
Hon får hela tiden trötthetsattacker där hon bara måste sova ett tag.
Hon kan absolut inte hålla sig vaken.
Nu är det dessutom rätt kyligt igen och då fryser hon om vänster foten, ni vet, den med brännblåsan på.
Eftersom den foten inte vill ha någon strumpa.
Fortfarande inte.
Matte har nu läst på och tydligen tar det ungefär två veckor innan det förhoppningsvis läker ut.
Hon är riktigt sur på sin kropp just nu.
Ryggskottet gör det ju inte bättre heller.
Så hon får helt enkelt stanna hemma imorgon.
Det är hon inte alls glad över.
Men jag gnuggar tassarna i hemlighet.
Det ger mig några timmar extra att ligga och gosa och sova i hennes srmveck.
Det finns inget bättre ställe att ligga på än där.
Så jag passar på att njuta lite extra av en utslagen Matte.
Mjau!

Mjau, vi är väldigt trötta båda två och sover mycket.
Jag snarkar dessutom enormt mycket.
Det påstår Matte i alla fall.
Vi ska inte prata om hur mycket hon snarkar...
Det är rätt mysigt att tillbringa nästan hela dygnet i sängen tillsammans.
Det är ändå inget balkongväder.
Det blåser lite för mycket för min smak.
Matte har försökt att ringa runt lite till efter en evakueringslägenhet.
Men utan framgång.
Folk vill ha så himla mycket betalt.
Senaste budet hon fick var tolvtusen per månad.
Om det inte blir bättre får vi kanske ändå knöla ihop oss i den lilla, lilla gästlägenheten.
Nä, nu sover vi en omgång till.
När jag tillåter mig att somna riktigt djupt så ser jag till att ha kroppskontakt med Matte på något sätt.
Så att jag ändå kan ha koll på läget.
Jag är ju en ansvarsfull vårdkatt.
Mjau!

Mjau, och här kommer bilden som av någon anledning inte ville hänga på inlägget...

Mjau, jag är helt slut!
Vilken helg det har varit.
Det är inte så ofta som Matte dubbelt skadar sig.
Om man nu bortser från att hon dessutom är kronisk sjuk.
Men först en brännskada och sedan ett ryggskott är något av en rekord även när det kommer till Matte.
Så jag har varit mer än upptagen dessa dagar.
Tassarna fulla till bredden.
Alltid redo att pussas och erbjuda spinn-healing.
Dessutom har jag sovit hela natten i sängen.
Det går så mycket bättre när Matte ligger orörlig på rygg.
Som en strandat skalbagge...
Ikväll smet jag ut på balkongen en stund.
Men hela tiden mycket lyhörd ifall Matte skulle behöva mig.
När jag trodde att så var fallet så rusade jag in och fram till henne som om jag hade eld i baken.
Nu hoppas jag att Matte snart mår bättre så att jag i lugn och ro kan hänga på balkongen igen.
Eller sova så länge jag känner för utan att ha ett halvt öga öppet.
Mjau!

[Bild]

Mjau, visst brukar man säga att en olycka kommer sällan ensam?
Eller så har Cornelias matte lyckats smitta av sig på något sätt.
För nu har Matte även ryggskott.
Det var visserligen ganska länge sedan senaste gången.
Jag kan inte ens komma ihåg när det var.
Men nu är det alltså dags igen.
Inte jätteilla men tillräckligt för att Matte ska vara grinig.
Hon är verkligen en olycksfågel.
Så jag har dragit mig undan en stund för att läsa den här spännande boken.
Får se om jag lär mig något nytt.
Mjau!

Mjau, ibland är Matte en riktig klantskalle.
Som idag, när hon råkade hälla kokande vatten över fotleden.
Sin egen, tack och lov.
Men varför mjausicken gjorde hon så?
Vattnet skulle ju ner i tekoppen egentligen.
Hur svårt ska det vara att sikta lite bättre?
Jag bara undrar...
Sedan hade hon en ispåse på fotleden i flera timmar.
Och när hon försökte att sova middag så kunde hon inte ha foten under täcket.
Men nu är det lite bättre.
Förutom att hon har en snygg brandblåsa.
Den sitter lite dumt till.
Det blir nog ingen strumpa på den foten och inte någon riktig sko heller.
I alla fall inte på några dagar.
Naturligtvis har jag tröstat henne och pussat på hennes ben och fotled och fot.
Och jag jobbar hårt för hennes tillfrisknande.
Men så är jag också den bästa vårdkatten som finns.
Mjau!

Mjau, varje torsdag får vi hem vår mat med hjälp av hemtjänsten.
Men idag fick vi även en annan hemleverans.
Det var ett gäng tomatplantor som kom hit med en cykel.
Spännande men också hemsk läskigt!
Sex plantor i två papperskassar.
Matte ställde dem genast på en bricka vid balkongdörren så att de såsmåningom kan flyttas ut.
Och jag smög runt brickan och nosade och undersökte möjligheten att luckra upp rötterna...
Matte viftade varnande med ett finger och påtalade att de hade kostat pengar.
Och om de inte hade levererats så hade det inte blivit några tomatplantor alls i år.
Som om det hade varit någon förlust...
Men det sa jag naturligtvis inte högt.
Nu får vi se om det blir några tomater också.
Så att jag kan sno dem och använda dem som bollar.
Lite roligt måste man ju ha.
Ingen sommar utan bus.
Ingen annan årstid heller.
Livet skulle vara så tråkigt utan bus.
Mjau!

Mjau, idag hade Matte picknick i det gröna med några katter på katthemmet.
Katterna har en mycket stor inhägnad rastgård att tillgå.
Matte gick ut dit med godis, mest på jakt efter en speciell katt.
Men det visade sig att det fanns en handfull katter förutom honom i det höga gröna gräset som också ville ha godis.
Så Matte satte sig ner och bjöd på picknick.
Tyvärr hade Matte inte med sig telefonen ut.
Annars hade det blivit många tjusiga bilder.
När hon gick ut en liten stund senare för att ta bilder hade de flesta flyttat på sig ännu längre ut, där Matte har svårt att gå.
Så det blev inte så många bilder.
Men alla fyra är tagna inne i rastgården.
Mjau!