Mjau, igår kväll fick pelargonerna flytta ut på balkongen.
Naturligtvis var jag tvungen att undersöka varenda kruka noggrant.
Det är mycket jobb med tolv krukor.
Och nu är det varmt på balkongen.
För varmt för min smak.
Jag följde ut med Matte i eftermiddags men gick rätt snart in igen när det började bränna på pälsen.
Matte satt ute lite längre.
Hon hade kastat av sig tröjan och leggings och strumpor och satt bara i linne och shorts.
Men efter ett tag var hon också tvungen att gå in igen eftersom det blev för varmt.
Däremot tycker jag om att gå ut på kvällen.
Då sitter jag och spanar medan solen sjunker ner i havet.
Balkongkvällar på sommaren är det bästa som finns.
Då vill jag helst aldrig komma in.
Men oftast kommer jag ändå när Matte säger till.
Jag är ju ändå en snäll flicka.
Det som jag däremot inte gillar är alla helikopter.
I förmiddags var det en som stod still i luften i flera minuter snett ovanför oss.
Och tidigare ikväll kom det en rad med militärhelikopter.
Då rusar jag in och hoppas att de inte ska ta mig...
Mjau!

Mjau, nu när balkongdörren är öppen en bit större delen av dagen så blir det mycket frisk luft.
Och det gör mig hungrig.
Som en varg!
Just nu nöjer jag mig sällan med en halv påse blötmat på morgonen och på kvällen.
Jag vill ha mer.
Igår åt jag en hel påse både på morgonen och på kvällen.
Och ändå tiggde jag om godis också.
Matte påstår att jag kommer bli lika rund som mina bollar om jag tänker fortsätta så.
Men det blir jag inte alls.
För jag har ju ändå en del spring i benen trots mina tolv år.
Visserligen inte lika mycket spring som tidigare.
Men tillräckligt för att hålla mig i form.
Och när jag placerade mig på Mattes bröstkorg härom natten så sov Matte efter ett kort uppvaknande lugnt vidare utan att känna mig där jag låg.
Så jag är inte särskilt tung.
Men så är jag ju också katt.
Och det betyder att jag är purrfekt.
Alltid.
Mjau!

Mjau, imorgon är det morsdag.
Det är alltid lite jobbigt för Mattes del.
Hennes mor gick bort för snart trettio år sedan.
Det som antas ha varit min mor blev infångad tillsammans med mig.
Men hon gick absolut inte ha inne eftersom hon var ännu mer rädd och aggressiv än jag var då.
Och det var inte så lite...
Så hon blev bara kastrerad och vaccinerad och sedan utsläppt igen.
Och där delades våra vägar.
För själv blev jag ju mot alla odds adopterad.
Nu anser jag visserligen inte att Matte är min mor.
Hon är min sambo och partner; hon är tryggheten och min stora kärlek.
Men det är inte hon som har uppfostrat mig.
Jag var redan vuxen och minst två år när jag kom till henne.
Och det är inte bara hon som tar hand om mig utan vi tar hand om varandra.
Jag jobbar ju bland annat hårt som vårdkatt åt Matte.
Men jag älskar historien om hur Matte på något sätt bara visste att jag var hennes katt.
Fast jag verkligen inte sålde in mig när hon kom på besök.
Och hur hon direkt visste att jag skulle heta Mimmi.
Utan att hon ens hade tänkt på ett namn.
Så jag vill höra den vid varje högtid och tillfälle igen.
Och igen.
Och även imorgon.
Även om hon inte är min mamma.
Mjau!

Mjau, häromkvällen hade Matte och jag en dragkamp.
Matte brukar bre ut sin sovtröja på sängen om hon klär på sig för att lämna lägenheten.
När hon kommer hem brukar samma tröja oftast ligga ihopknölad av någon konstig anledning...
Men häromkvällen när vi skulle lägga oss så låg jag redan på sängen och väntade.
Matte ville ha sin tröja.
Men det fick hon inte.
Jag hade nämligen bestämt att det nu var min tröja!
Som så ofta när jag bestämmer något hade Matte svårt att acceptera det.
Hon ville ha tröjan och började dra i den.
Men jag låg kvar på tröjan och höll i den med både tassar och klor.
Och så där höll vi på en bra stund.
Matte hann plockade upp telefonen och fotade mig och min civila olydnad utan att jag gav med mig en enda centimeter.
Hon även skoj-skällde på mig.
Men det hade hon absolut inget för.
Hon fick ändå inte sin tröja.
Jag kan vara extremt envis om jag känner för det.
Ni kan antagligen gissa hur det slutade.
Matte fick ta fram en ny tröja.
Hihihi...
Mjau!

Mjau, idag blev det sängläge för Matte.
Jag beordrade henne dit direkt efter frukost.
Och sedan har jag övervakad att hon inte har gjort något alls.
Förutom att vända på sig någon gång.
Jag kan vara väldigt bestämd om det behövs.
Det kanske syns på bilden.
Marsch i säng, säger blicken här.
Så Matte vågar inte göra annat än att lyda.
Vi får se hur det blir imorgon.
Det borde vara en vilodag till.
Men jag kanske nöjer mig med en halv.
Ifall Matte mutar mig med godis...
Mjau!

Mjau, idag gick Matte bland annat ut på en koppelpromenad med den här söta glada killen.
Han får nog ett eget hem vilken dag som helst.
Matte frågade honom vad han tyckte om promenaden och svaret var det stooora leende uppe till höger...
Söt som socker, gosig, busig och klängig är han.
Matte var inte ett dugg söt när hon kom hem.
Hon var helt fruktansvärt trött så hon såg bara till att få i sig lite mat och sedan gick hon och la sig.
Naturligtvis följde jag med henne.
Jag är ju mycket lojal.
Och så vill jag ha koll på henne när hon är lite dålig.
Nu är vi bara uppe en sväng för att Matte ska ta sina mediciner och gäspa käken ur led...
Men egentligen får hon skylla sig själv när hon gör för mycket två dagar i rad.
Imorgon blir det mycket sträng vila.
Mjau!

Mjau, jag vill reklamera den här dagen!
Jag har inte fått tillräckligt med Matte-tid.
Matte var borta nästan hela tiden.
Först stack hon iväg på morgonen för att klippa sig.
Sedan kom hon visserligen hem för att äta och sova någon timme.
Men sedan försvann hon igen.
Hon skulle ta en sväng till botaniska trädgården och ta en fika.
Och eftersom vädret var så underbart så var hon borta i nästan tre timmar.
Redan här kan man ju tycka att det hade räckt gott och väl.
Men nej.
Väl hemma kom Matte på att hon ville titta på en grannes badrum inför stambyte eftersom den hade blivit tillgänglighetsanpassad för flera år sedan när hon fick en stroke.
Och Matte måste planera in anpassningar även för kommande behov.
Nu måste jag medge att jag inte kan något om badrum förutom att man går på lådan där.
Och att Matte använder mycket vatten därinne.
Men hon kom inte hem till mig förrän två timmar senare.
Kan man verkligen titta i två timmar på ett badrum?
Tillåt mig att tvivla...
Så den här dagen var absolut inte i min smak!
Naturligtvis får Matte social baksmälla i sådana lägen.
Så nu har hon huvudvärk och kan knappt hålla sig upprätt.
Rätt åt henne!
Det blir bums i säng för hennes del.
Själv ska jag fundera på om jag ska släppa iväg henne imorgon.
Jag har inte bestämt mig än.
Egentligen borde hon ha husarrest.
Eller hur?
Mjau!

Mjau, jag har ägnat mig åt balkonghäng idag.
Det var strålande sol nämligen.
Men ändå inte för varmt.
Så jag hängde och solade pälsen och spanade.
På tvåbeningar, fyrbeningar, tvåhjulinga och fyrhjulingar.
Om man har tillräckligt med avstånd är det väldigt roligt att titta på.
Det kom till och med en lastbil som skulle lasta av något.
Matte var också ute en stund.
Hon behöver fylla på med vitamin d.
Hon hade mage att skratta åt mig när jag tryckte huvudet mot balkongräcket för att hålla koll på lastbilen.
När Matte är på balkongen så har hon alltid speglande solglasögon på sig.
Då ser hon ut som en jättestor insekt...
Fast jag vet ju att det är hon i alla fall.
När Matte hade gått in igen lade jag mig i min koja och tog en liten tupplur.
Det är något speciellt med att sova utomhus.
Men bara om man har en koja.
Och bara när man vet att man kan gå in i en trygg lägenhet när som helst.
Mjau!