Mjau, varje gång jag hoppar upp i Mattes knä - vilket är minst fyra, fem gånger per dag - så skulle jag vilja gostrampa först femhundra gånger ungefär.
Men det gillar inte Matte.
Inte nu när hon bara har leggings och en tunn tröja på sig.
Av någon outgrundlig anledning vill hon inte ha ackupunktur varken på benen eller magen.
Fast det är så mysigt.
Så jag anpassar mig och lägger mig ner nästan genast.
För jag vill ju ändå vara där.
Utan att Matte håller på och tjatar om att jag sticks...
Och apropå Matte.
Hon har äntligen hittat laddaren till eltandborsten.
Den låg på sängbordet.
Den har legat där hela tiden.
Matte hade nog lagt den där redan första kvällen.
Men sedan har hon inte sett den.
Fast den fanns mitt framför näsan på henne.
Tvåbeningar kan vara så otroligt blinda så man kan bli mörkrädd för mindre...
Matte skyller på sin otroliga trötthet.
Och att hon verkligen behöver operera ögonlocken för att bättra på sin synfält.
Men jag vet ju att hon bara är lite allmänt blind.
Mjau!

[Bild]