Mjau, idag har Matte stannat hemma och mestadels i sängen, trots att det är onsdag.
Det är andra onsdagen i rad nu.
Hon saknar katterna på katthemmet väldigt mycket.
Men om man inte har ork och alldeles för mycket värk så hjälper det ju inte.
Jag tycker visserligen att Matte hade kunnat packa upp lite i alla fall.
Istället för att tjata på mig när jag befann mig enligt hennes uppfattning för långt till höger på balkongen, nära glipan i nätet.
Nu är jag ju en snäll flicka som som svarar eller tittar fram när Matte ropar på mig.
Och när hon säger till så kommer jag in.
Även om jag tycker att hon är tjatig eller dum.
När hon ropar på mig från sovrummet så kommer jag för att se om hon behöver hjälp eller en nospuss.
Och om hon tittar ut och ser mig nära glipan och frågar om jag gör dumheter så kommer jag också för att försäkra henne om att jag inte gör dumheter.
För en stund sedan blev det förresten kolmörkt ute och sedan kom regnet och åskan.
Vi får se om vi får behålla elen den här gången.
Mjau!