Mjau, häromdagen lekte jag kurragömma med Matte.
När hon kom hem efter sin morgonsimning så hade jag gömt mig.
Matte letade.
Först bara lite i förbifarten.
Men sedan allt mer intensivt.
Jag var inte i vardagsrummet.
Inte heller i sovrummet.
Och inte på balkongen.
Matte kliade sig i huvudet.
Och sedan började hon om från början.
Men hon kunde absolut inte hitta mig.
Så till slut ropade hon flera gånger på mig.
Och jag är ju inte den som är den.
Så jag dök upp.
Var jag hade gömt mig?
Det tänker jag verkligen inte avslöja!
Lite hemligheter måste man få ha.
Och nej, jag låg givetvis inte i min koja på balkongen som jag gör på den här bilden.
Förresten siktade Matte något rött under soffan när hon letade.
Det tog henne en stund att fatta att det var skosnöret som jag hade dragit dit och knölat ihop till en boll...
Så något hittade hon i alla fall.
Mjau!