Mjau, Matte har haft ont i magen i några veckor.
Hon trodde att det skulle vara lätt att hyra en lägenhet på andra sidan huset under stambytet.
Det är ju ändå mindre än hälften som bor permanent här i huset.
Men det var ingen som nappade.
Inte en enda.
Eller jo, det var en som svarade att hon gärna hade hyrt ut till Matte men att hon var allergisk.
Mer än så hände inte.
Det gick fyra veckor medan Matte fick mer och mer panik.
Stambytet börjar visserligen inte förrän 25/8 men vi måste ju ta vägen någonstans.
Och det är inte kul att sväva i ovisshet.
Hela situationen är ju tillräckligt jobbigt som det är.
Pengarna som Matte förväntas hosta upp till dess.
Och att flytta på MIG två gånger!
Igår pratade Matte med en kompis om det och hon kom på ideen att hyra en husvagn.
Det visade sig dock vara allt annat än billig trots att större delen av tiden är utanför säsongen.
Dessutom fick Matte mejl igår att stambytet håller på till mitten av januari.
Kanske inte så roligt att bo i husvagn under vintern.
Suck.
Men precis när Matte mådde som sämst så blev hon mycket bestämd också.
Hon tog kontakt med styrelsen och krävde att få hyra en av de två gästlägenheter som finns i huset.
Om någon var ledig.
Det fanns en som var ledig.
Men dessa lägenheter ska vara djurfria.
Det rörde dock inte Matte.
Hon sade att hon inte hade en aning om var hon skulle ta vägen och lovade flyttstädning efteråt.
Och det gick vägen.
Så den biten är klar i alla fall.
Matte säger att det var ett stort lass med sten som ramlade ner från hennes axlar.
Nu är detta en mycket liten lägenhet.
En liten etta med bäddsoffa och två kokplattor.
Inga smarta förvaringslösningar.
Det ryms inte ens ett soffbord.
Men jag älskar ju att klänga på Matte...
Sedan blir det spännande var min låda, min klöstunna och min koja ska vara.
Men vi har i alla fall tak över huvudet.
Det är huvudsaken.
Mjau!