Mjau, idag fick Matte äntligen ändan ur vagnen och gjorde balkongen helt säker.
Dels satte hon buntbantsankare på kortsidorna av balkongen och fäste nätet även där.
Och dessutom hittade hon en tom ytterkruka som hon lyckades peta mot och på glipan i nätet.
Så nu är balkongen väldigt säker.
Nu behöver inte Matte vakta mig som en hök längre.
Inte för att hon hade behövt göra det överhuvudtaget.
Men hon är ju lite hönsig av sig.
För övrigt har jag inte vågat hoppa upp i Mattes knä på hela dagen.
Jag ville egentligen.
Men vågade inte riktigt ta risken.
Men jag har stått på bakbenen som en tvåbening flera gånger och funderat.
Snart så.
Mjau!

Mjau, i avsaknaden av en soffa där man kan ligga tätt intill Matte, helst med en tass på henne, så har jag blivit värsta knäkatten.
Jag har ett mycket stort behov av närhet och kroppskontakt.
Flera gånger om dagen.
Så jag hoppar gärna upp så snart Matte sätter sig i fåtöljen.
Idag höll det dock på att gå galet.
Jag kom in från balkongen, gick fram till Matte och hoppade upp i hennes knä.
Problemet var bara att Matte satt med en liten tallrik i knät och åt.
Så jag hamnade mitt i maten...
Jag tror att vi båda två blev precis lika förvånade.
Matte fick katthår och lite allt möjligt i maten och jag fick mina fiskar varma.
Eller snarare mina tassar.
Maten var nämligen varm.
Jag tog det lite extra hårt.
Jag brukar ju vara så försiktig av mig så jag trodde nog inte att något sådant skulle kunna hända.
Och Matte kommer nog tänka sig för både en och två gånger innan hon äter mat framför teven igen.
Jag kan försäkra er om att jag tvättade mig exakt mycket efter detta äventyr.
Sedan har jag undvikit Mattes knä resten av kvällen.
Jag ville ju sitta i ett kvä.
Inte i en tallrik med mat.
Mjau!

Mjau, idag har det regnat nästan hela dagen.
Så jag har legat mest i min koja och sovit.
Men i eftermiddags försökte Matte att få lite mer ordning.
Hon orkade inte alls mycket, men hon plockade runt lite och tog ett varv med sopborsten.
Och även om jag kanske verkar rätt cool som utforskar vårt tillfälliga boende så är det mycket som kan få mig ur balans illa kvickt.
Som en sopborste.
Jag är väldigt rädd för sopborstar.
De går väl an om de står eller ligger helt stilla.
Men så snart Matte tar en sådan i handen så är de fruktansvärt läskiga!
Matte säger att det kommer hända en hel del eftersom golvet i den här lägenheten är mörkbrun och det gör att all smuts syns extra tydligt.
Varje dammkorn och varje katthår och varje smula sticker ut och ropar "här är jag".
Vi är ju vana med att ha det lite smutsig eftersom hemtjänsten bara städar var tredje vecka.
Men här ser Matte sig tvungen att sopa lite däremellan.
Dessutom tänker hon plocka lite till så snart hon orkar eftersom hon fortfarande inte har hittat laddaren till eltandborsten.
Det är nästan två veckor sedan den laddades senast så nu börjar läget bli lite kritisk.
Men så länge jag slipper borsta tänderna är jag nöjd.
Det finns visserligen katter som får tänderna borstade varje dag.
Men det skulle jag aldrig i livet acceptera.
Någon måtta får det vara.
Mjau!

Mjau, idag har Matte stannat hemma och mestadels i sängen, trots att det är onsdag.
Det är andra onsdagen i rad nu.
Hon saknar katterna på katthemmet väldigt mycket.
Men om man inte har ork och alldeles för mycket värk så hjälper det ju inte.
Jag tycker visserligen att Matte hade kunnat packa upp lite i alla fall.
Istället för att tjata på mig när jag befann mig enligt hennes uppfattning för långt till höger på balkongen, nära glipan i nätet.
Nu är jag ju en snäll flicka som som svarar eller tittar fram när Matte ropar på mig.
Och när hon säger till så kommer jag in.
Även om jag tycker att hon är tjatig eller dum.
När hon ropar på mig från sovrummet så kommer jag för att se om hon behöver hjälp eller en nospuss.
Och om hon tittar ut och ser mig nära glipan och frågar om jag gör dumheter så kommer jag också för att försäkra henne om att jag inte gör dumheter.
För en stund sedan blev det förresten kolmörkt ute och sedan kom regnet och åskan.
Vi får se om vi får behålla elen den här gången.
Mjau!

Mjau, jag har helt klart hittat en ny favoritplats.
Här gillar jag att ligga både morgon och kväll.
Dessutom får jag ligga där ifred.
När jag ligger för nära glipan i nätet på höger sida av balkongen så tittar Matte ut hela tiden och talar om att jag inte ska hitta på dumheter.
Suck alltså...
Jag är en senior.
Jag brukar inte hitta på dumheter.
Förutom när det gäller små pippisar kanske.
Men jag gillar inte när Matte är tjatig och övervakande.
Så jag ligger här istället för att få lite lugn och ro.
Matte är fortfarande väldigt trött och orkeslös.
Idag packade hon upp en flyttkartong, mest för att hon letade efter något som fanns längst ner i den.
Sedan var hon helt slut igen och gick och la sig.
Jag hoppas att hon snart mår bättre.
Mjau!

Mjau, eftersom det är så fint sommarväder så gillar jag naturligtvis att vara ute på balkongen.
Nu har jag inte någon koja här på balkongen tyvärr.
Men man kan ändå ligga ute och njuta av sensommaren.
Nu börjar dock Matte kalla mig för övermodig.
Jag börjar nämligen ta för mig mer och mer.
Naturligtvis har jag upptäckt att jag kan krypa bakom den stora krukan som står längst ut till höger och där nätet inte riktigt når fram till väggen.
Och naturligtvis har jag satt mig under nätet vid balkongräcket.
Detta gör att jag inte längre är betrodd att vara obevakad på balkongen.
Så när Matte inte kan ha koll, till exempel för att hon ligger i sängen och vilar, så stänger hon dörren och jag måste vara inne.
Men jag har även upptäckt vänster sida av balkongen.
Där står det två stora lådor.
Och även om jag bara har bott här i en vecka så har jag redan hoppat upp dit och njutit av utsikten.
Det är aningen läskigt dock.
Jag är ju väldigt mycket en "golv-katt", som håller sig på mattan...
Jag vet inte vad det beror på att jag är så övermodig.
Kanske det beror på Feliway?
Matte hade möjlighet att sätta den i uttaget två dagar innan vi flyttade.
Nu undrar Matte om jag har fått en överdos av må-bra-hormoner...
Hihi.
Mjau!

Mjau, när Matte och hennes väninna plastade in alla möbler så hittade de ännu fler bollar.
Bakom soffan, bakom byrån, under bokhyllorna...
Lite överallt.
Nu är det minst tjugo bollar som har dykt upp i vår interna hittegodsavdelning.
De flesta lite dammiga.
Några hade torkat ihop lite och de slängde Matte på en gång.
Men hon är ju inte ett dugg bättre.
Matte hittade allt möjligt medan hon packade.
Till exempel hittade hon en stor plåtburk full med pasta.
Ganska många år gammal.
Men eftersom vi kommer ha det lite knapert framöver så får jag leka med gamla dammiga bollar och Matte får äta riktigt gammal pasta.
Sånt är livet ibland.
För övrigt har jag upptäckt lite nya vyer.
Mer om det imorgon.
Mjau!

Mjau, idag kände jag mig ordentligt lekfull.
Jag har ju redan rullat runt på hallmattan några gånger och kickat iväg några bollar.
Men idag susade jag runt i lägenheten medan Matte åt frukost.
Och när hon var alldeles för tråkigt och satt kvar en lång stund och drack te så dribblade en boll till köksbordet och sköt iväg den rakt på Mattes fot.
Då fattade Matte vinken och kastade bollen några gånger.
Men sedan stönade honoch satte sig igen.
Så jag var tvungen att leka själv.
Som tur var låg mitt snöre på fotpallen så jag började leka med det.
Matte fick inga särskild bra bilder.
Men jag blev så exalterad att jag rusade iväg några gånger för att sedan angripa snöret igen.
Man får inte roligare än man gör sig.
Och det var tur att jag motionerade då.
För resten av dagen har Matte spenderat i sängen och jag med henne då.
Matte sov som en stock i flera timmar fast hon hade sovit hela natten.
Men det är nog så det blir i flera dagar i sträck nu.
Tur då att vi har en dubbelsäng den här tiden så ingen av oss riskerar att ramla ur sängen.
Det kommer bli mysigt.
Mjau!