Mjau, Cornelia berättar att Sven också älskar bollar.
Han kan fånga dem i luften, precis som jag också kan.
(Kan men inte alltid vill, då kallar Matte mig för latmask...)
Sven gillar dock framförallt dessa gummibollar med noppar på som studsar så roligt.
Tyvärr ville inte Sven ställa upp på bild.
Men Cornelia poserade gärna.
Och hon är ju väldigt söt!
Hon gillar inte bollar men däremot myntabananen.
Och det förstår jag, jag har också en sådan.
De luktar mycket stark kattmynta och man blir lite vimmelkantig när man leker med en sådan, tycker jag.
Har ni också en favoritleksak?
Visa gärna upp den.
Själv har jag varit ute på balkongen idag trots blåst.
Men det blåste hemsk mycket igår så jag var tvungen att stanna inne.
Men idag ville jag absolut ut igen.
Men då lade jag mig faktiskt i min koja ute för att slippa få hela pälsen rufsig...
Jag låg där ute när Matte gick för att simma.
Och när hon kom tillbaka låg jag där igen.
Men min frukost hade mystiskt försvunnit under tiden...
Så när Matte åt frukost så kom jag in för att be om påfyllning.
Mjau!

Mjau, när det kommer till leksaker så har alla katter olika preferenser.
Själv älskar jag ju mina skumgummibollar.
Men dem är Molly inte alls intresserad av.
Fast hon också älskar bollar.
Istället har hon två andra bollar som är hennes favoriter.
Däremot är hon lite rädd för bollar med pingla i eller som låter på annat sätt.
Och det kan jag faktiskt förstå.
Jag kan också tycka att de är lite läskiga.
Molly har skickat bild på sina favoritbollar och på sig själv med storfavoriten.
Visst är hon söt?
Vill ni också berätta om era bästa leksaker och skicka en bild eller flera till Matte?
Gör det.
Då får ni också vara med.
Mjau!

Mjau, eftersom det regnade i morse så var det lite svalare luft som kom in i lägenheten.
Så jag passade på att leka med mina bollar.
Bollar är helt klart den bästa leksaken som finns!
Och ännu roligare är det när Matte kastar dem till mig och jag kastar dem tillbaka.
Det gör jag helst från en liggande position.
Då har jag alla fyra tassar lediga för att fånga bollen och dribblar den i rätt riktning för att kasta den till Matte.
Den här leken har vi förfinad under årens lopp och det är något av det bästa som jag vet.
Det ligger alltid minst en handfull bollar i hallen.
Och folk som ser det kommenterar det gärna.
Alla fattar ju direkt att jag älskar att leka med bollar.
När jag leker kan man inte tro att jag är minst tolv år gammal.
Men jag glömmer aldrig när Matte skulle åka bort i ett dygn till Stockholm och en granne som var hundägare skulle mata mig under tiden.
Hon kom ihop med sin gamlal tax för att hämta nyckeln.
Och taxen ville genast leka med mina bollar!
Jag stod i andra änden av hallen och reste ragg.
Men jag gick inte undan.
Jag skulle minsann ha försvarat mina bollar om det hade behövts.
Mjau!

Mjau, idag var det en perfekt kväll för balkonghäng.
Det var soligt i eftermiddags men då är det skönt mot kvällen att ligga och spana lite.
Ni vet, fågelskådning, insektspaning och turistspaning...
Det är Medeltidsveckan nu.
Det är säsongens sista suck.
Om en vecka borde det bli mycket lugnare.
Det hoppas vi i alla fall.
Vi är fruktansvärt trötta på turisterna nu.
Varför måste de låta så himla mycket?
Varför kan de inte beter sig lite mer som folk?
Men snart åker de förhoppningsvis hem.
Fram till dess tittar jag ner på dem från balkongen.
Det är värre när de befinner sig på balkongen ovanför oss.
Eller bredvid.
Då tycker jag att de är läskiga och håller mig inne.
Matte fick hem en bunt med flyttkartonger idag.
Hon lyckades inte bara med att få dem hemkörda utan även uppburen till lägenheten.
Snart måste hon börja packa ihop saker inför stambytet, säger hon.
Jag vet inte riktigt vad ett stambyte är.
Men det verkar jobbigt.
Och det verkar inte som om Matte vill dela med sig av några detaljer till mig.
Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om det.
Men innan det blir skarpt läge så låtsas jag att det inte angår mig.
Mjau!

Mjau, det har regnat hela eftermiddagen.
Och då valde jag att sova hela eftermiddagen.
Matte var så där tråkig som bara tvåbeningar kan vara.
Hon duschade, tvättade håret, rakade benen och smorde in sig med brun utan sol.
Det är hennes söndagsbestyr på sommaren.
Jag tycker att hon borde göra som jag och tvätta sig med tungan istället med tanke på den extrema vattenbristen.
Raka ben är också bortkastad tid.
Vad är det för fel på lite päls, om jag får fråga?
Nåja.
Nu har det slutat regna och då passade jag på att gå ut på balkongen.
Jag älskar den här friska fuktiga luften.
Den är bättre än sol.
Även om jag gillar solnedgångar.
Tycker ni om regn?
Mjau!

Mjau, jag börjar bli lite mer verbal så här mitt i livet.
Inte så att jag håller på och jamar.
Men jag gör små ljud för att kommunicera med Matte.
Ett litet "M".
Ibland med tendens till "i" eller om "a".
Beroende på om jag frågar något eller svarar på något.
Till exempel om jag vill ha påfyllning på maten när Matte är i köket.
Eller när jag hoppar upp på soffan eller sängen.
Men även som svar när Matte pratar med mig.
Eller om hon ropar på mig.
Det är ju artig att svara när man blir tilltalad, eller hur?
Är ni också verbala?
I vilka situationer?
Nu svarar jag även när Matte ber mig att komma in från balkongen på kvällen.
Jag kommer ju genast när Matte säger till.
Till nittionio procent.
Nuförtiden behöver Matte inte ens säga hela meningen.
Utan när hon börjar med att säga "älskling" så svarar jag och kommer in direkt.
Matte säger att jag är en mönsterkatt.
Men det är enkelt att vara perfekt.
När man älskar någon så vill man ju vara till lags.
Dessutom vet jag att Matte kommer att säga till någon gång när skymningen faller eller när det håller på att bli mörkt.
Så jag är ganska förberedd.
Låt vara att jag ibland gärna hade velat vara ute lite längre.
Men jag vet ju att Matte vill stänga balkongdörren när det blir mörkt för att undvika mygg och annat löst folk att komma in.
Så jag är snäll och samarbetar.
Mjau!

Mjau, eftersom det är lite svalare så har jag lite mer energi för att busa.
Så länge det är molnigt är det rätt skönt.
Om däremot solen kommer fram så blir det direkt så där kletig varmt igen.
Den här sommaren har jag bestämt att det är för varmt för att ligga i en koja på balkongen.
Jag ligger istället PÅ kojan!
Och då pratar vi om kvällarna när solen håller på att doppa sig i havet.
På morgonen vandrar jag runt lite och ger blomkrukorna ilskna blickar...
Resten av tiden håller jag mig nära Matte.
Man ska aldrig underskatta vikten av närhet.
Och så kan man busa lite.
Det är mycket roligare att busa med Matte närvarande.
Hon kan verkligen få igång mig...
Det blev lite bollekar och även en dragkamp med skosnöret.
Sedan har jag tittat på när Matte har jobbat med sitt pussel.
Jag buffade och pussade på henne och undrade om jag inte skulle kunna ta tass om några få pusselbitar bara.
Det fick jag inte.
Dumma Matte som inte delar med sig.
Mjau!