Mjau, Matte blev kär idag.
Kär i ett litet benrangel.
Ett benrangel med kollapsad öra.
Hon hittades förra veckan och befinner sig nu på katthemmet.
Hon måste ha gått ute länge.
Det är lite överfull på katthemmet just nu så hon bor på kontoret.
Men hon har helt klart haft ett hem en gång.
För hon är så gosig så man knappt kan tro att det är sant.
Hon ville ligga i Mattes famn, på rygg, tätt intill och nästan krypa in i henne...
Och Matte hade gärna tagit hem henne.
Men hon känner ju mig.
Jag drar mig inte alls för att ge mig med dödliga avsikter även på det sötaste, snällaste lilla fluff.
Så det lilla benrangel är kvar på kontoret.
När Matte kom hem så hittade hon blommor vid dörren.
Tänk vad tvåbeningar kan bli glada för märkliga saker.
Vi har ju en massa krukväxter.
Varför måste man dessutom ha en blombukett?
Jag tänker minsann tugga lite på dem.
Mjau!