Mjau, idag kom Matte hem senare än vanligt.
Dels för att färdtjänsten var sen.
Men utan färdtjänsten hade hon kanske kommit flera timmar senare.
I alla fall om hon inte hade haft med sig telefonen där hon var.
För efter att ha lekt väldigt mycket med med kattungarna så gick Matte till sina favoritkillar gullungen och hans kompis.
De var ännu gulligare än förra veckan fast Matte inte trodde att det var möjligt.
Sedan kom det någon annan in och fotade och hon och Matte pratade ett tag.
När de var klara åkte den andra hem och Matte delade ut godis till killarna.
Sedan tog hon telefonen och godispåsen och den lilla pallen som hon brukar sitta på och skulle lämna buren.
Men det gick inte.
Tjejen som gick hade nämligen råkat stänga regeln utifrån på ren rutin så Matte var inlåst.
Nu hade hon visserligen bästa sällskapet som man kan önska sig när man är inlåst.
Men Matte tyckte ändå inte om att vara inlåst.
Så hon försökte ringa för att komma ut.
Det gick inget vidare.
Det var nämligen ingen som svarade.
Nu var goda råd dyra.
Men som tur var så var färdtjänsten sen.
Och när Matte inte stod där ute och väntade så ringde chauffören.
Det är inte alla som gör det.
Vissa väntar bara några minuter och sedan åker de.
Men när chauffören ringde så instruerande Matte honom att komma in och släppa ut henne.
Och så fick han klappa en katt också som bonus.
Så Matte kom ända hem inom en rimlig tid.
Annars hade hon kanske behövt vänta på kvällspersonalen.
Om hon inte hade haft telefonen till hands.
Killarna tyckte hur som helst om att få sällskap längre än vanligt.
De lade sig vid hennes fötter och spann och gillade läget.
Men jag är väldigt nöjd att jag fick hem Matte.
Jag ska dock ta mig en fundering över om jag ska släppa iväg henne nästa vecka...
Mjau!