Mjau, som ni vet så är jag en före detta skyggis som älskar gos och närhet nuförtiden.
Och även om man inte kan gosa hela tiden så kan man i alla fall vara nära.
Oftast i alla fall.
Det är lite svårt på nätterna eftersom Matte bara har en smal säng nuförtiden och dessutom byter ställning tusen gånger under natten.
Ändå vill jag ibland sova hos henne.
Även om det innebär risk att få en spark eller bli tacklad av en armbåge...
När jag blir så där akut närhetstörstande kan jag inte vänta tills Matte vaknar.
Jag tittar noga på hur hon ligger och väntar på att hon ska lägga sig på ett sätt som ger mig utrymme. Sedan smyger jag mig dit och lägger mig helt tyst och stilla tätt intill Matte.
Oftast vaknar Matte ändå.
Hon är väldigt lättväckt.
Ibland bara grymtar hon lite och somnar om.
Ibland ligger hon vaken ett tag och hinner vända på sig extra mycket.
Men även när hon somnar om är hon medveten om att jag ligger där och då tar hennes kropp automatiskt hänsyn till mig.
Vilket betyder att hon inte sover ordentligt.
Det är lite bättre om jag ligger vid hennes fötter.
Men jag föredrar att ligga mot hennes mage.
I morse lyckades jag att smyga mig fram utan att Matte vaknade.
Det var väldigt trevligt att kunna pussa henne direkt när hon började vakna.
För jag ligger helt stilla så länge Matte sover.
Jag vet att hennes sömn är dyrbar.
Jag väcker henne inte.
Inte ens när jag är närhetstörstande.
Jag försöker bara att vara så nära som möjligt.
Mjau!